<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743</id><updated>2011-11-09T19:45:36.666-08:00</updated><category term='a'/><title type='text'>Ilham|hidayah di jalanNya</title><subtitle type='html'>JARAKBUKANPENGUKURFIKRAH</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>40</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-5456580209112522819</id><published>2009-01-28T01:38:00.000-08:00</published><updated>2009-01-28T01:50:31.757-08:00</updated><title type='text'>stop and stare</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://farm1.static.flickr.com/252/521641227_3323dda948_m.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 240px; height: 180px;" src="http://farm1.static.flickr.com/252/521641227_3323dda948_m.jpg" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Atas beberapa sebab.. atas beberapa pandangan.. atas bebarapa kehendak mereka.. akan diberhentikan seketika segala bentuk tulisan secara terus, sehingga dibenarkan untuk kembali..&lt;br /&gt;wallahua'lam&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-5456580209112522819?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/5456580209112522819/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=5456580209112522819' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/5456580209112522819'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/5456580209112522819'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2009/01/stop-and-stare.html' title='stop and stare'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm1.static.flickr.com/252/521641227_3323dda948_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-2687548154514627007</id><published>2009-01-07T19:25:00.001-08:00</published><updated>2009-01-10T00:11:14.970-08:00</updated><title type='text'>Dikala mereke terbang ke syuga</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Mereka menagih janji Allah. Dan kita menjadi saksi akan terbuktinya janji tersebut. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://farm4.static.flickr.com/3273/2493922112_e3dc7a8f28_m.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 240px; height: 181px;" src="http://farm4.static.flickr.com/3273/2493922112_e3dc7a8f28_m.jpg" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Sudah berbelas hari jika dibilang. Dan pastinya akan terus menambah bilangannya. Itu pun dari kiraan yang dinyatakan media. Padahal, hal ini adalah larutan sejarah yang telah melebihi setengah abad. Mereka yang dikatakan menjadi mangsa keadaan melebihi 100 orang sehari. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;wahh, bunuh manusia macam bunuh semut pakai spray nyamuk.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://raqaiq.files.wordpress.com/2009/01/caracas1.jpg?w=300&amp;amp;h=199"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 300px; height: 200px;" src="http://raqaiq.files.wordpress.com/2009/01/caracas1.jpg?w=300&amp;amp;h=199" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="text-decoration: underline;"&gt;Caracas, Venezuela&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://raqaiq.files.wordpress.com/2009/01/amman.jpg?w=300&amp;amp;h=206"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 300px; height: 206px;" src="http://raqaiq.files.wordpress.com/2009/01/amman.jpg?w=300&amp;amp;h=206" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Amman, Jordan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://raqaiq.files.wordpress.com/2009/01/istanbul.jpg?w=300&amp;amp;h=224"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 300px; height: 224px;" src="http://raqaiq.files.wordpress.com/2009/01/istanbul.jpg?w=300&amp;amp;h=224" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Istanbul&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, masih terbuka hati - hati manusia di muka bumi ini untuk beriman dengan Hadith Arrasul (saw) "&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Barangsiapa yang tidak mengambil peduli &lt;/span&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;tentang perihal mu'min yang lain, maka dia bukan sebahagian daripada kami&lt;/span&gt;'. Dan diatas dasar ini, ramai yang bangkit menyatakan suara mereka akan apa yang sedang berlaku. Sungguh, agama dan budaya tidak menjadi penghalang untuk mereka membulatkan suara tersebut. Walaupun jika dilihatkan, mereka menentang kerana tiada hak kemanusiaan yang sewajarnya, namun hakikatnya, inilah fitrah yang sememangnya ada dalam diri manusia. Melainkan pada mereka yang terlalu bijak untuk menyangkal fitrah ciptaan Al-Khaliq ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, sekian lama tidak menulis, saya cuba mencuri sedikit masa untuk mencoret serba sedikit di sini. Di kala masa yang agak sedikit ini, dan dunia yang semakin sibuk dengan urusan agenda masing  masing, Ramai yang masih mampu menyelit bantuan - bantuan dari pelbagai rupa kepada saudara - saudara di bumi anbiya'. Di sebalik tragedi ini, kita lihat beberapa respon dunia yang mungkin boleh kita fikirkan bersama. Tahap rasional, hasil, mungkin sekadar komentar sahaja, itu adalah lebih baik dari mereka masih yang statik setelah dua titik pengembaraan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;*****&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;AlJazeera English, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;extensive report on Gaza strike&lt;/span&gt;,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bilangan mangsa - mangsa tembakan tentera Zionis akan terus meningkat secara drastik selagi mana gencatan senjata tidak dilangsungkan secepat mungkin.  Namun, dari apa yang dikatakan oleh kedua -dua belah pihak, mereka tidak akan berhenti selagi mana pihak lawan tidak berhenti. Namun jika dilihatkan, bila soalan - soalan sebegini ditanya, jawapan sama yang diberikan oleh pihak Ehud Olmert, dan Rice kepada media. 'Kami hanya mengambil tindakan ofensiv untuk melindungi negara kami dari roket - roket Hamas'. Namun, respons dunia terhadap kenyataan itu adalah dengan beberapa soalan seperti siapa yang memulakan segala hiraki kejadian ini, antara teknologi tercanggih di dunia melawan teknologi yang serba kekurangan, dan lain lain. Malangnya tiada respon kepada media, mungkinkah kerana segala respon itu, hanya komentar??&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selain itu, Asas peperangan yang dipegang kedua - dua pihak juga tidak sama menyebabkan ramai orang mula menunjukkan perasaan masing masing. Bilangan kecederaan kedua dua belah pihak juga membuktikannya. Antara peperangan diantara dua serdadu, dan peperangan antara serdadu dan penduduk awam. Dalam keadaan ini, penduduk awam tidak boleh disalahkan kerana tidak melarikan diri keluar dari kawasan yang terancam, kerana apa yang dunia telah plotkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maklumat lanjut, di aljazeera.net/english.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;*****&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;BBC world, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;news of America today&lt;/span&gt;,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kelihatan satu vedio youtube di mainkan. Seorang perempuan penduduk Israel merakam kata - kata yang diharapkan adalah simpati dunia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;" Im sorry,"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;mengelap titisan air mata yang semakin banyak keluar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;" You dont know what it feels like to live here. Its like waiting in line to die. You never know when the rockets are going to hit you"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam senyap, saya tertanya. "kalaulah mereka di Gaza boleh mengupload vedio ke youtube dari rumah mereka,"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seorang  wartawan BBC bertanya kepada beberapa pelanggan di restoran&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Apa pendapat anda terhadap kenyataan** pihak atasan tempoh hari?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(** pihak atasan menyatakan yang mereka akan terus masuk ke Gaza dan tidak akan berhentii selagi pihak Hamas tidak berhenti menyerang pihak Israel)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jawapan yang diberikan, tidak mengejutkan,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Saya menyokong apa yang sedang dilakukan oleh tentera kami,"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;kata - kata yang diluahkan tanpa ragu - ragu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Kami hanya ingin hidup secara aman di negara kami ini. Sepatutnya mereka menghormati ini"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Demikianlah apa yang dikatakan, bersama dengan lebih 92% penduduk yang lain. Ini adalah sebahagian dari &lt;span style="font-style: italic;"&gt;respon positif&lt;/span&gt; yang mereka cari - cari.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Walau apa yang dunia katakan, Hakikat segala ini ada penjelasan yang tidak boleh diragukan. Dua soalan terakhir saya kepada semua, termasuk saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center; font-style: italic;"&gt;Adakah mereka yang tahu lebih ramai dari mereka yang tidak tahu?? Dan dimana nilai diri ini dalam soalan itu??&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;***&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://farm1.static.flickr.com/69/162582051_f67935e0ef_m.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 240px; height: 157px;" src="http://farm1.static.flickr.com/69/162582051_f67935e0ef_m.jpg" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Kelihatan mereka yang Syahid disisiNya dimuliakan penduduk bumi,  Apakah tahap kemuliaannya, disisi penduduk langit??&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-2687548154514627007?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/2687548154514627007/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=2687548154514627007' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/2687548154514627007'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/2687548154514627007'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2009/01/dikala-mereke-terbang-ke-syuga.html' title='Dikala mereke terbang ke syuga'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm4.static.flickr.com/3273/2493922112_e3dc7a8f28_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-7694438655046186482</id><published>2008-12-21T04:02:00.000-08:00</published><updated>2008-12-22T04:17:22.296-08:00</updated><title type='text'>di celahan rutin,</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://a486.ac-images.myspacecdn.com/images01/108/l_d278c87934254702bdbab274c3a766d5.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 591px; height: 429px;" src="http://a486.ac-images.myspacecdn.com/images01/108/l_d278c87934254702bdbab274c3a766d5.jpg" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;(gambar hiasan semata)&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malam yang agak sunyi, mungkin kerana saya ini tidak mampu untuk memikirkan hal lain. Tambahan pula semua orang sedang makan malam. Mungkin lebih baik jika makan malam itu bukan rutin, tetapi diambil pada sekadar yang perlu untuk tujuan yang perlu sahaja. Belajar mungkin adalah lebih penting?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jam menunjukkan 11.30 malam. Banyak lagi yang perlu dibaca, namun kemampuan mata untuk terus membaca semakin lemah. Terus, terpaksa turun sebentar, sebentar sahaja, untuk mengambil sesuatu untuk menghilangkan rasa mengantuk ini. Hmm, kelihatan yang tersedia bagiku dari mereka yang memahami diri ini, secawan&lt;span style="font-style: italic;"&gt; nescafe gold calssic.. hm, rezeki jangan ditolak&lt;/span&gt;?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sementara menunggu suhu minuman ini mampu diminum, ayah yang berada di depan televisyen, sedang menonton CNN. Saya masih kurang arif tentang tajuk yang dibincangkan. Ayah menukar rancangan lain. Nampaknya bukan saya sahaja yang kurang arif. Aljazeera pula yang ditonton. Saya kurang minat pada mulanya, melihatkan keadaan adik semua yang sudah mua tidur. Saya hanya ingin habiskan minuman dan terus sambung belajar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;ma musykilah hina?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;Saya tertarik dengan perkataan itu. Seakan mengembalikan nostalgia 2 bulan lepas. Cawan yang masih penuh itu, terus di bawa 1 kaki dari kaca tv. Cuba mengamati setiap apa yang ada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1.00 pagi,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cerita itu habis, kopi ditangan masih lagi belum. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;terasa bersalah kerana melakukan sesuatu dengan pilihan..&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;InsyaAllah, sandainya saya diberi peluang, ingin sekali ditanya. Terima kasih kepada Aljazeera, kerana sudi membuat satu sesi dokumentari. Memberi satu harapan bagi mereka yang terkapai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://farm1.static.flickr.com/32/94910767_8be4ed7d18_m.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 240px; height: 180px;" src="http://farm1.static.flickr.com/32/94910767_8be4ed7d18_m.jpg" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-7694438655046186482?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/7694438655046186482/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=7694438655046186482' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7694438655046186482'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7694438655046186482'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/12/di-celahan-rutin.html' title='di celahan rutin,'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm1.static.flickr.com/32/94910767_8be4ed7d18_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-5059795272337831786</id><published>2008-12-06T03:35:00.000-08:00</published><updated>2008-12-06T05:58:50.405-08:00</updated><title type='text'>Di sekitar penghujung pertengahan sebuah jalan,</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://farm1.static.flickr.com/27/40831920_2624d9efb4_m.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 240px; height: 161px;" src="http://farm1.static.flickr.com/27/40831920_2624d9efb4_m.jpg" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;Cuti kali ini, banyak memberitahu pelbagai perkara. Tersirat, tersurat, yang sememangnya terzahir di mata. Mari kita teruskan bacaan ini dengan pandangan TERBAIK. Teringin sekali saya berkongsi sedikit cerita ( BUKAN CEREKA!) yang InsyaAllah bermanfaat buat mereka yang ingin memanfaatkan ia. Cerita mungkin tidak seperti versi prototaip. Tetapi cukup untuk memberi pengajaran. InsyaAllah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;cerita I&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Azan berkumandang. Doa di baca oleh seorang, mewakili satu keluarga. Seperti biasa, yang diajar Arrasul (saw) tercinta, '&lt;span style="font-style: italic;"&gt;mulakan dengan manisan&lt;/span&gt;'. Kelihatan terlebih manisan yang dihidangkkan, menjangkaui kebiasaan mereka memakan lebih dari apa yang selalu menjadi kebiasaan. Hmm, Tidaklah begitu abnormal, Cuma hari ini, Ayah tidak berbuka di rumah. Walaupun agak sepi, kesepian itu tidak akan mengubah masa. Kelihatan waktu Maghrib semakin suntuk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jarum jam telah lama melepasi angka 6. Kebiasaannya, tadarus Alqur'an akan bergema di rumah itu. Namun yang kedengaran hanyalah suara sayup dari Si ibu yang sedang beruzlah bersama senaskah Al-Qur'an di biliknya. Anak anak lelakinya sedang sibuk di surau. Sang ibu pasti tidak memerlukan mereka untuk menambah sedikit suasana di rumah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'Ayah bila nak balik?'&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ganggang telefon dipengang erat oleh anak perempuannya. Berborak  seakan seperti sudah berbulan tidak bersua.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'Malam ni ayah sampai'.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jawapan yang diutarakan di sekitar azan Isya'.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'tak pergi solat ke?'&lt;br /&gt;'Alaa, takpe, nak borak ngan ayah jap.&lt;br /&gt;bukan nye selalu kan?'&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'Allah, macamlah balik nanti talek nak borak'&lt;br /&gt;Nada menyenda.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Perbualan mereka pada kadar yang perlu sahaja.&lt;br /&gt;Perlahan, tidak terhanyut pada dunia, dan DiredhaiNya insyaAllah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'Eh, jom solat Isya' dah pukul berape nii,'&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nada Si ibu mengajak anak dara nya itu tidaklah memaksa. Dan si anak juga memahami. Cuma kelihatan sedikit kelainan. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Ah, mungkin hanya sebab rindu ayahnya kot&lt;/span&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Solat Isya' selesai berjemaah, diteruskan dengan terawih. Entah mengapa,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'ibu, ibu solat la dulu,'&lt;br /&gt;Anaknya meminta ibunya untuk terus sambung solat terawih pada rakaat yang ke 9, 10. kemampuannya hari ini hanya 8 rakaat sahaja. Kelihatan dia agak kurang sihat hari ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'ibu nak ape ape, kat blakang ni tau'&lt;br /&gt;Sambil membentang sejadah dan mula menyambung bacaan Al-Qur'an sebelum ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bacaan nya diterus kan dalam beberapa minit. Rasanya, Si ibu itu sedar yang bacaan anaknya itu semakin perlahan. Lalu meng-&lt;span style="font-style: italic;"&gt;assume&lt;/span&gt; bahawa anaknya itu tidur. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Biarlah, penat kot&lt;/span&gt;..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah selesai tarawih, dan mengemas tempat solatnya, terus, menuju ke anaknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'Nak, bangun nak. Tidur &lt;span style="font-style: italic;"&gt;proper&lt;/span&gt; sket la.'&lt;br /&gt;Entah mengapa, tiada respon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'Nak, bangun nak,'&lt;br /&gt;Ayahnya pulang ke rumah,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'Bang tengok anak kita ni bang,'&lt;br /&gt;Dengan riak muka seorang ibu yang risau.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'kenape?'&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;suaminya itu cuba mencari jawapan yang mampu menenangkannya. Meletakkan dua jarinya ke pergelangan tangan, dan di alihkan ke dada. Tiada pengembangan-pengecutan paru paru, tiada degupan jantung.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berdasarkan pendidikan perubatan yang dilalui suaminya, membuat apa yang perlu.&lt;br /&gt;'&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Innalillah....&lt;/span&gt;.'&lt;br /&gt;tiada lagi denyutan nadi anaknya itu. Terkulai, Tersujud seorang hambaNya dengan Al-qur'an sebagai kalam terakhir.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;cerita II&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Disember 3,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'AH kau ceni ah!! ade ape la sangat kat pompuan tu.'&lt;br /&gt;'Ko apsal tak puas ati ngn aku lak ni?'&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mereka berdua. Sedang berbual dengan aman agaknya*. Sehingga melupakan roti canai yang semakin hilang rangupnya. Air pun sudah agak lame tidak diteguk mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'Ko jangan masuk campo die lak'&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'apehal plak.. sebab die ko jadi cemni..'&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'WE!! lebih ah nii'&lt;br /&gt;nada yang semakin tinggi dapat didengari, sungguhpun mereka berada seakan di hujung dunia itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'Btol la.. ko bru je knal die tak sampai seminggu, ko dah jadi camni.. jangan jadi bodoh la~'&lt;br /&gt;Teguran yag bernada agak kasar dilantunkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entah mengapa, dua sahabat yang telah sama - sama membesar, belajar, dan hidup di bandaraya Kuala Lumpur ini, sedang bergaduh kerana suatu benda yang remeh.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'Ko jage siket mulut ko tu!'&lt;br /&gt;membangunkan diri, sambil menuding jari dengan mata yang marah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Perbualan mereka itu telah lama berlangsung. Dan masih di teruskan. Adakah dengan senja sebagai permulaan, akan menjadikan senja juga pengakhiran??&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jam telah menunjukkan lebih dari 12 pagi. Apa yang mereka perisukan mesti suatu benda yang agak besar sehingga memakan banyak masa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'&amp;amp;*$#!!!!!.. aku lagi rela mati dari cakap ngn ko lagi..'&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'wahh, sampai macam tuh skali dieorang ni??'&lt;br /&gt;monolog pelayan restoran itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'ko ingat aku nk sangat borak ngan ko.. malas aku borak ngn orang yang tak reti pike!'.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'bek aku mati jer dari jumpe ko lagi..'&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'dipersilekan mampos!'&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mereka terus pergi dari tempat itu. Masing masing membayar untuk apa yang mereka hanya ambil aromanya sahaja, dan beberapa puntung rokok, dan terus pulang ke rumah masing masing.  Jika awal senja tadi mereka  datang dengan satu kereta, kini seorang kereta, seorang teksi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kaki menjejak rumah, terus ke katil dan turs melelapkan mata.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Disember 4,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jam loceng berbunyi sebaik sahaja jarum panjang berada di atas 12 dan jarum pendek berada di atas 9. Tidurnya yang hanya 4 jam merasakan dia perlu terus menyambung tidurnya. Namun, apakah daya, terpaksa pergi ke kerja walaupun ramai dari rakannya masih melayan mimpi - mimpi indah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'Aku terlebih sangat ke eh smalam??'&lt;br /&gt;monolog nya sambil memikir hal semalam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'hmm, smalam dalam kete die borak boleh gelak gelak lagi. skarang dh jadi camni la plak..'&lt;br /&gt;merasakan dirinya bersalah pula kerana tidak menegur dengan cara yang betul.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'Ahh! takde nye aku nak mintak maaf kat orang cm die tu.. Dah lame kite buat hal same same.. skarang ko lagi layan betine tu dr aku...'&lt;br /&gt; Dan terus ke kerja..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PULANG dari kerja. Malam telah menjelma. Bulan semakin jelas kelihatan di ufuk langit. Henset cuba dicarinya. Baru teringat yang dia tertinggal di rumah. Dan terus dicapainya sebaik sahaja tiba di rumah. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;keypad&lt;/span&gt; di &lt;span style="font-style: italic;"&gt;unlock&lt;/span&gt;nya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;1 new message&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;terus dibuka untuk dibaca nya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;From: raz.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'ni tak puas ati ape lgi nii..'&lt;br /&gt;monolognya seorang diri..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;8.30pm, 4 Dis,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Alfatihah..adek aku ptg tadi pukol 7 dah meninggal. Die dgn pompuan mane ntah accident ontheway nk hantar pompuan tu balek. Malam ni ade buat bace Yassin.. ko kawan baek die kn?? PLEASE la dtg. ajak lg sesape lagi kawan die. tq.-Abg kpd Raz,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;henset terus di letak atas meja, memikirkan apa yang baru sahaja berlaku..&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;'eK?? smalm aku tgk die sehat je dok mara mara aku?? ape nii..'&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;(&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;hampa mungkin??&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;hmmm)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Innalillah.......&lt;br /&gt;Menghadapah seorang hamba Allah bersama parut yang menjadi saksi amalan terakhirnya di dunia yang fana..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;*&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt; &lt;br /&gt;Satu lagi cerita... tak panjang kali ini..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seorang Pakcik baru sahaja &lt;span style="font-style: italic;"&gt;selesai*&lt;/span&gt; solat nya.&lt;br /&gt;Dan kini sedang dibawa ke hospital.&lt;br /&gt;Katanya terkena sakit jantung.&lt;br /&gt;Pihak medik sedang cuba mengembalikan degupan jantungnya itu.&lt;br /&gt;Walaupun kelihatan seperti suatu benda yang sia sia (kerana telah terlambat)&lt;br /&gt;Kawannya pula berkata, dia baru sahaja selesai berjumpa dengan Boss dia. Dan dibuang kerja.&lt;br /&gt;Tapi Telah ditenangkan lebih awal sebelum solat.&lt;br /&gt;(rakan- rakannya telah lama tahu tentang penyakitnya itu)&lt;br /&gt;tapi ramai yang bertanya sesama sendiri,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Katela time solat die tgh pike tak puas ati die tu kt Boss tghari td??&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Innalillah...&lt;br /&gt;Menghadaplah HambaNya ini, dengan penghujungnya ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;***&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Moga memberi sedikit sebanyak kebaikan kepada anda yang membaca&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-5059795272337831786?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/5059795272337831786/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=5059795272337831786' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/5059795272337831786'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/5059795272337831786'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/12/di-sekitar-penghujung-pertengahan.html' title='Di sekitar penghujung pertengahan sebuah jalan,'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm1.static.flickr.com/27/40831920_2624d9efb4_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-4236735913310085998</id><published>2008-11-17T10:22:00.000-08:00</published><updated>2008-11-17T11:06:36.641-08:00</updated><title type='text'>Sumamry of a travelog..</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;A full page would never be enough to describe a day life. That's why what we see, and what we read (the diary of peoples) can never be exactly what we think! Could it be be because the feel to write, and the feel to read was never the same??&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://farm3.static.flickr.com/2168/2418689170_eaeda1c568_m.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 240px; height: 180px;" src="http://farm3.static.flickr.com/2168/2418689170_eaeda1c568_m.jpg" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;We born with the specific,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;rather than the raw that we share.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A specific to identical,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;into a same basic cycle.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;We all fly with our own wing,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;hoping to fly.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sky high,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;and wondering why,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;it never actually end.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The wind is cold,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sometimes hot,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;seldomly humid.&lt;br /&gt;.&lt;br /&gt;Such a burden to the wing,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;can I get a pair of nitrox to pair with my wings??&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;We land  at the tip of the branch.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;face up!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;a road lies,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;for those who seeks the sky,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;knowing the greater good,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;comes with endless hardship.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Spread the wings!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;know that the sky is full of winds.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Strive beyond it,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;and see the sky changes,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;without loosing the sole reason.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In search for the better place.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;as how destined..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rest the night,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;live the day,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;for that the sky may just be a better place&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;one day.....&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://farm4.static.flickr.com/3255/2612462141_172b63b479_m.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 161px; height: 240px;" src="http://farm4.static.flickr.com/3255/2612462141_172b63b479_m.jpg" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-4236735913310085998?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/4236735913310085998/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=4236735913310085998' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/4236735913310085998'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/4236735913310085998'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/11/sumamry-of-travelog.html' title='Sumamry of a travelog..'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm3.static.flickr.com/2168/2418689170_eaeda1c568_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-7373779001892708358</id><published>2008-10-18T06:18:00.000-07:00</published><updated>2008-11-02T21:02:33.228-08:00</updated><title type='text'>a'la gam,</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Its more than just some mere photos. Its memories.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQHx1kRTkAI/AAAAAAAAAF0/x1qYfhUyTdA/s1600-h/b192269.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQHx1kRTkAI/AAAAAAAAAF0/x1qYfhUyTdA/s320/b192269.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260751742317072386" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As I pack the final bits of my luggage, it was 8.00 pm. I tried to smiled. Seeking a reason for me to actually be happy with the next two hour departure. I spent some pretty hard time for it (refer to the article 'yang mulia,'). Untill finally I decided to let the time tell. I had burdens, responsibility, and truthworthy being eyed and carried within me from those who are actually seeing something to benefit thierselves. For good reasons of course. And it is said to be some of my important asset along the way. Hah! as if...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KLIA,&lt;br /&gt;My father had a little fuzz on finding a parking space for the car. So, mom said that I should go on first to ensure that my group will still be there. And that means I wont miss my flight. Who was this group of people? My long term question was answered as I steppd about 100 meter into the airport. It was a tremble(the best describing word I guess). I've never seen such croud of people from all over the place to be there just to send about 15 new student to Egypt. I smiled! Some acknowledgement to my soul to actually see something I should say, Allah wills it.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQL3Oq-wNdI/AAAAAAAAAF8/ez7F2kFwcQ0/s1600-h/DSC03220.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 214px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQL3Oq-wNdI/AAAAAAAAAF8/ez7F2kFwcQ0/s320/DSC03220.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5261039146149885394" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And there was I, leaving my family, and say 'hello friends'. Spending some bits of my life with them. The flight was never been happier. Despite of the limited moving space radius, it kind of brings back the memory of my last inflight times. Childhood was never bored. But then again, it will all have to go to greet my growned up. I dont know, how could a 10 hour flight be so short. As I noticed, the sky, the land, and the atmosphere itself, is awesome(MasyaAllah!). After that moment, I was settled for my one month or more stay by the farmiliar faces, and most importantly, the hearts that brought us together. I could never be more happier than what times had brought me to. The world is just so amazing. And the peoples are more 'interesting'.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQL4REDHvgI/AAAAAAAAAGM/4odj80SXZ_w/s1600-h/DSC00056.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 180px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQL4REDHvgI/AAAAAAAAAGM/4odj80SXZ_w/s320/DSC00056.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5261040286750457346" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;After 4 days living around the 10th district, something that the old peoples like to call, 'invitation from god' was sent to me too. 11 days suppose to be more than enough to unwaste my moments. Adding a touch of Ramadhan Kareem with it, Those that waste thier time, shall regret that coming day. I tried to do my best at these Haram state. People judge by what they see, and they don't see the heart that only Allah knows. After this trip, the inner self should be more filled up, by(maybe) the questions from the history perhaps? The history of the best man ever to walk on this planet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQL49X4Z3fI/AAAAAAAAAGU/7S5ctHha0O4/s1600-h/DSC00168.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 214px; height: 320px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQL49X4Z3fI/AAAAAAAAAGU/7S5ctHha0O4/s320/DSC00168.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5261041047988461042" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As I expected, time flies. 11 days was never enough by my counting. Human nature I suppose? That could never be satisfy with what they have, what WE have. I counted the last moments. Traveling was fun at heart. What else could make me happier. All of a sudden, I remembered them as my housemates, my family in Cairo. I was thrilled. I wanted to see them and live a life with them. A shorter phrase would be, I miss them.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQL5v-8TEGI/AAAAAAAAAGc/9vPjkITzGVQ/s1600-h/DSC00578.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 214px; height: 320px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQL5v-8TEGI/AAAAAAAAAGc/9vPjkITzGVQ/s320/DSC00578.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5261041917467234402" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Arriving with a smile to the fullest. At that moment the sweetness was blooming. Life could never been better. The best Ramadhan was there. It was almost like the atmosphere it self is enjoying Ramadhan. Everyone is with another. As if there was no loneliness that could ever fill any space. If only life like this would go on and on. Untill, suddenly, I was CALLED home. I tried to control the shockness. And I did'nt want to bother about it any longer. Because I think it will just waste my time. That day kept flowing as I still try to reject it. Than I realize, I need to comfront it. As a result, I manage to go to the New Egypt, Heliopolis. Settling my ticket was easy I suppose. At that moment, I started to count my days.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQSlF_ZWtuI/AAAAAAAAAGk/tRagDkAuQTw/s1600-h/DSC00598.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQSlF_ZWtuI/AAAAAAAAAGk/tRagDkAuQTw/s320/DSC00598.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5261511787011290850" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;My visit to heliopolis was the last day of Ramadhan. I end that day with a street soccer routine. As the adzan of Magrib commensed, There it was, 1st Syawal. 6 days till I will be back in Malaysia. Worrying with my visa, and ticket status, I just want to let it go. And I did. Here are a few things I did with my final days.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1st day of eid.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ5-f_9DoLI/AAAAAAAAAGs/deR-GMZESkw/s1600-h/b175533.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 239px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ5-f_9DoLI/AAAAAAAAAGs/deR-GMZESkw/s320/b175533.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264284102651257010" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I had breakfast with rendang and nasi himpit. The normal annual dish of eid. And after the well dished, the embassy gathered every Malaysian citizen possible for the first time to held the very own Eid morning usuality. I wore green. Unlike the others, I'm dressed up just for the need. A some 500 meter walk will do to reach the place. I was the last person to leave the house. Considering the lateness that falls upon me. I tried to catch up with the others. Along that way, i was thinking, more than 500 hundred people shall fill up in about 50 square meters. How is that even possible? Then, I ended up sitting in the second or third row. I thought I was among the last of the final bits of people. A few moments there kind of brings back Malaysia somehow(regards to the embassy~). And there I was, sat on a pretty worn out carpet. Sitting, waiting, taking my final bits of my stay here.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Finished the prayer, the fiesta, the gathering, everyone(that wanted to) went to ISMA Mesir's nearest house with the community complex, Tooba El-ramli. The video from the last post should tell a bit of what I went through. But it tells, and it does'nt describes. Then along I go to the other house of full of people. Spending the rest of the days visiting others. Night was never a stoppage. And this was suppose to continue in a matter of some time. Some days. Its a pity it can't last forever.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ5_hD-GJZI/AAAAAAAAAG0/kvIhKexLrQQ/s1600-h/DSC00659.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 214px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ5_hD-GJZI/AAAAAAAAAG0/kvIhKexLrQQ/s320/DSC00659.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264285220420855186" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2nd day of eid,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ6AOpyvLpI/AAAAAAAAAG8/jYf7uUlz_TQ/s1600-h/DSC00667.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 214px; height: 320px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ6AOpyvLpI/AAAAAAAAAG8/jYf7uUlz_TQ/s320/DSC00667.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264286003667873426" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Everyone seems to be tired of yesterday's routine. If only I can join and rest with them. Too bad, I seek for those who are actually still going around doing something. And my afternoon gave an answer. After Zhuhr perhaps, I went for a bus trip about 3km from home to a place called, Masakin. To a house of chances. Spent my time till Asr, and went home. Till, a routine of street soccer called. They somehow know I cant resist (amazed). Too passionate with the ball, everyone somehow stopped playing as the adzan commensed. To the masjid, and to a relative's house. Somehow the evenings play made a quench of thirst throughout my body. I session of juice with the others does'nt seems to be bad idea. I'll go for it. My treat perhaps. So, it was'nt so much of an activity for the day. But it tires me out. Somehow I did'nt manage to walk home. So, my 2nd eid endded up sleeping at the guest hall of Gamek.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ6A7mFeqfI/AAAAAAAAAHE/XB8kJlXnrOE/s1600-h/DSC00691.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 214px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ6A7mFeqfI/AAAAAAAAAHE/XB8kJlXnrOE/s320/DSC00691.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264286775766854130" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3rd day of eid.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I recall a once of a person who will be going back to Malaysia with me. And he's helding a wida' fiest. Some more than 80km from Cairo. I went to that place with the others who are willing to go. And there seems to be a lot. Taking a bus to Ramsis sq around the Jumaat prayer. Then another one to a village (can it be described as that?) of full of paddy feilds. Some just says that the atmosphere there, is the best among all in Egypt. Hopefully.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As I arrived, it was still too early before it started. So, A little walk around the place, eating some desserts, Talking with others, sleeping as well. Here I also wants to say my thanks to Akh Suhail Sufian. Thanks for every those things.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ6CLXe4taI/AAAAAAAAAHM/XljhCsISAeU/s1600-h/DSC00721.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 214px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ6CLXe4taI/AAAAAAAAAHM/XljhCsISAeU/s320/DSC00721.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264288146236421538" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And it started. Eating, talking, knowing new relatives, and, counting my final days. Ah, such a waste of thinking that! eating was just the small parts. The talks that somehow making my benefits requirements a reality. And the nights fall suddenly. Some of us need to be at Cairo by Isya'. The hostel of Melacca's students calls for a little fiest. Rushing was the only hope. Despite of the current traffic condition. Somehow only 4 person manage to be there. Its was good enough wasn'nt it??&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4th day of eid&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Today was a quite day. The Perak adn Kedah's Students are making thier own open house for all. And its a must for the ISMA's to attend it. There we go. A normal eid routine again. And this was the last for me perhaps. Till evening, then I decided to actually go shopping. Khan Khalili a.k.a Cairo's Petaling Street was the place. But in the end, I went home empty handed and my friends were the one who'se buying things. And my watch shows another 72 hour till departure. So, the night was spent at a restaurant somewhere around the city. It is said to be one of the most trusted place to put a pinch of variaty of kebab. With a large number of price too.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ6C2fkQXcI/AAAAAAAAAHU/28ikCkFZe_0/s1600-h/DSC00735.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 214px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ6C2fkQXcI/AAAAAAAAAHU/28ikCkFZe_0/s320/DSC00735.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264288887140801986" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I did'nt went home again that night. A worried feeling upon my housemates. What can I say. I havent been sleeping at my house for some nights. And its late already. I was said not to go outside alone. Especially at night.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Final day.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A woke my day, realising that its just a matter of time till its arrival. Today, I had to go to class.&lt;br /&gt;And so I did. Learning the best things I could, meeting the peoples that stude upon me. And finally, there it was. A certification of my study. Everyone just laughed seeing it. It does'nt seems to hurt joining them.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;So, I left them. Leaving me and the city. I wandered around. Tried to buy something to bring back home. Bring back to MALAYSIA! And on this day, I finally get the taste of being lost, stranded in a city of clueless direction. I just walked, walked and walked till I found the farmiliar place.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A few minutes of resting should do the work. As the Asr prayer settled, I went for my final street soccer match. And as usual, it ended till Maghrib. I had to take a shower before praying. Without earlier notice, my housemate invited me to dinner. So I aplied.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ6Dnhsm_gI/AAAAAAAAAHc/X39DmjdLTE8/s1600-h/DSC00772.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 214px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ6Dnhsm_gI/AAAAAAAAAHc/X39DmjdLTE8/s320/DSC00772.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264289729526300162" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The clock shows about 9.00 pm. I'm supposed to be at the airport at 10pm. With an unsettled luggage, I went across the houses for the last time of this session. I have to admit it this time that  my eyes are at its limit. Sleeping would be the best thing to do. But hey, I could sleep in the plane or so.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;From my neighbours, to my house. There I saw. My house is just too crowded by the presence of  friends. My smile almost lead to drops of tears. I tried to hold it. As I'm in, they somehow offered me to actually pack my stuff. And it's 10 minutes till check in time. Rushing I am.&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;*&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;And there it was. A place of peace at the heart, blessed by Allah. The last moments was just too unexpectable. I only manage to hold my tears. But the airport, somehow gave my eye some time to control my tears. As I check in, there it was. A trip of memory, being left behind as a guide for my future. So here I shall drop out first, waiting the others.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ6EZhXED0I/AAAAAAAAAHk/A8Eht82TEx4/s1600-h/DSC00789.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 214px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQ6EZhXED0I/AAAAAAAAAHk/A8Eht82TEx4/s320/DSC00789.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264290588429389634" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-7373779001892708358?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/7373779001892708358/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=7373779001892708358' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7373779001892708358'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7373779001892708358'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/10/ala-gam.html' title='a&apos;la gam,'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SQHx1kRTkAI/AAAAAAAAAF0/x1qYfhUyTdA/s72-c/b192269.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-8953990172542157311</id><published>2008-10-07T10:37:00.000-07:00</published><updated>2008-10-09T10:30:04.386-07:00</updated><title type='text'>sekado2 je(????)</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-566ab3f11b82d009" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v10.nonxt6.googlevideo.com/videoplayback?id%3D566ab3f11b82d009%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1331076505%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D862204DDCA366A7DE5537612B1B130FCC9E288E7.1BE65E4F7A290D19533E4684430D01237D02801B%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D566ab3f11b82d009%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DDMMWx7U9DrGJU01x9M53qt4cMLk&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v10.nonxt6.googlevideo.com/videoplayback?id%3D566ab3f11b82d009%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1331076505%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D862204DDCA366A7DE5537612B1B130FCC9E288E7.1BE65E4F7A290D19533E4684430D01237D02801B%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D566ab3f11b82d009%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DDMMWx7U9DrGJU01x9M53qt4cMLk&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="center"&gt;hanya secebis. bukan semua. hanya hati yang mampu berkata. menjerit. ikhlas(insyaAllah). dengan senyuman di bibir.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;em&gt;.:Uhibbukumfillah:.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-8953990172542157311?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='enclosure' type='video/mp4' href='http://www.blogger.com/video-play.mp4?contentId=566ab3f11b82d009&amp;type=video%2Fmp4' length='0'/><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/8953990172542157311/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=8953990172542157311' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/8953990172542157311'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/8953990172542157311'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/10/sekado2-je.html' title='sekado2 je(????)'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-6889125925466593127</id><published>2008-09-27T23:42:00.000-07:00</published><updated>2008-10-02T02:10:35.621-07:00</updated><title type='text'>eid mubarak,</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;Ya Allah, Akan tiba masanya, Hari kemenangan yang engkau janjikan. Kepada mereka yang bertungkus lumus, menegar diri dari nafsu sayyi'ah&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;Salah satu dari urusan Tuhan yang tidak mampu dicapai dek IQ Sang manusia yang pelupa. Kun fayakun. Takdir Allah telah meletakkan diri ini di merata tempat. Satu pohon hati ini,&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5251782512227000194" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 171px; CURSOR: hand; HEIGHT: 229px; TEXT-ALIGN: center" height="271" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SOIUXqbmH4I/AAAAAAAAAEQ/hgu5KiaQR9U/s320/DSC00198.JPG" width="190" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5251783711334583778" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SOIVdddHzeI/AAAAAAAAAEY/EPpkWZFCJkE/s320/DSC00395.JPG" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Sungguh, telah diizinkan, ditakdirkan Allah unutuk menjejak ke dua tanah haram nya, Maka Ya Allah, izinkan lah diri ini, untuk menjejakkan diri ke tanah haram ke tiga. Tanah haram rebutan dunia. Tanah haram Al-Quds. Permudahkanlah urusanku untuk Beribadah di Masjid El Aqsha&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://farm1.static.flickr.com/134/382612451_3f9aaf41a0_m.jpg" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;عيدنا يوم التحرير الفلسطين&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-6889125925466593127?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/6889125925466593127/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=6889125925466593127' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/6889125925466593127'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/6889125925466593127'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/09/eid-mubarak.html' title='eid mubarak,'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SOIUXqbmH4I/AAAAAAAAAEQ/hgu5KiaQR9U/s72-c/DSC00198.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-9004276094385918789</id><published>2008-09-17T12:46:00.000-07:00</published><updated>2008-09-23T02:45:37.173-07:00</updated><title type='text'>Cairo, oh Cairo</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;aku tidak menyulam rahsia, cuma menghimpun kegembiraan..&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5249144863106317570" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SNi1cRwEvQI/AAAAAAAAADo/orldV-JfxwQ/s320/DSC00116.JPG" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Demikianlah hari terus dibilang, menghampiri sebulan di dua tanah anbiya ini, tanah sahabat, tanah perjuangan, penuh dengan bekas parutan yang merata di sekeliling.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Cairo, tempat yang di diami oleh penduduk Mesir yang sama bilangannya dengan Malaysia keseluruhannya. Hidupnya saya di sini, saya cuba menjadikan diri sebati dengan persekitaran. Di saat saya melalui proses itu, tersenyum saya mengingatkan sebuah kata - kata Nabi tercinta,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;'Ambillah penduduk Mesir sebagai tentera jika mahu kerana mereka adalah sebaik - baik &lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;tentera'&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Tidak hairanlah mengapa resolusi da'wah berjaya di mulakan di sini. Tiada lagi musykilah mengenai apa yang berjaya dilakukan oleh Saifuddin Qutus. Maka sejarah telah memperlihatkan kekuatan, kebenaran, keindahan Islam itu di sini. Ingin sekali di kongsi disini, malangnya, jari yang meng-taip, tidak seindah, lidah yang berbicara.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Bertarikhkan hari ini, Musim luruh mula bertukar kepada musim sejuk. Kehangatan di malam hari sudah mula luput. Di ganti dengan kedinginan yang selama ini di idam idamkan. Sungguh, rutin harian mesti diteruskan.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Sahurku pada 3.30pg, bersama ikhwah &lt;em&gt;Al-Ansoriyin&lt;/em&gt;, menikmati makanan tempatan yang sikatakan agak mewah dibandingkan dengan penduduk setempat di sini.. Jika rajin, Nasi dan lauk Malaysia akan menjadi hidangan(mereka kata unutk mengubat rindu. betul ke?)&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Selesai urusan jasmani, masa unutk tunaikan urusan bersama Yang Maha Mencipta. Ternyata, tahap ubudiyyah hamba - hamba-Nya di sini melepasi kebiasaanku. Mungkin juga ikhwah di Malaysia. Pulang ke rumah selepas hampir waktu dhuha untuk ke kelas di abdurrasul,ru'bu. Namun, Diri ini terbiasa dengan kebiasaan orang di sini, tidur di waktu pagi. Disebabkan malam yang terlalu hidup??&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Kelas bermula pukul 8.00pg. &lt;em&gt;Haayu Asyir&lt;/em&gt;, ke &lt;em&gt;Abdurrasul&lt;/em&gt;. Menaiki tremco, 20 minit perjalanan. Sampai di kelas yang sangat istimewa bagi mereka yang mengetahui. sehingga Zohor, kehidupan akan kembali kepada rumah, masjid, asir, dan ikhwah.. Demikianlah kehidupanku di pagi hari.. yang amat menyakitkan tekak. Namun, kehendak hati mengatasi segalanya. Hanya tuhan yang tahu.. Sekian,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5249148877186303906" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SNi5F7XUh6I/AAAAAAAAADw/zdGCEr3Opcg/s320/DSC00614.JPG" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;nak pergi kelas,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-9004276094385918789?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/9004276094385918789/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=9004276094385918789' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/9004276094385918789'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/9004276094385918789'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/09/cairo-oh-cairo.html' title='Cairo, oh Cairo'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SNi1cRwEvQI/AAAAAAAAADo/orldV-JfxwQ/s72-c/DSC00116.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-5191879144636917230</id><published>2008-09-10T04:08:00.000-07:00</published><updated>2008-09-10T04:44:12.492-07:00</updated><title type='text'>Duhai pewaris nabi</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kita menghindari, merangkak, berlari, dari segala haru biru dunia.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMerg4ZnrhI/AAAAAAAAADA/xCS_kvBTgIQ/s1600-h/DSC00105.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer;" src="http://4.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMerg4ZnrhI/AAAAAAAAADA/xCS_kvBTgIQ/s400/DSC00105.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5244348872480239122" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;Membilang hari, hari dibilang, celikan semakin tidak mampu dikira. Bumi tanah air sudah lama (melebihi 2 minggu) di tinggalkan, sementara. Dan kini, di bumi anbiya, cuba memanfaatkan segala apa yang ada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Apa yang ada?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;Itu semua terpulang kepada diri masing - masing untuk mengambil apa yang dikehendakinya. Beruntunglah bagi mereka yang bijak dalam memanfaat. Wallahua'lam&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-5191879144636917230?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/5191879144636917230/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=5191879144636917230' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/5191879144636917230'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/5191879144636917230'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/09/duhai-pewaris-nabi.html' title='Duhai pewaris nabi'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMerg4ZnrhI/AAAAAAAAADA/xCS_kvBTgIQ/s72-c/DSC00105.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-2654583820128844140</id><published>2008-08-23T08:09:00.000-07:00</published><updated>2008-08-23T08:52:03.635-07:00</updated><title type='text'>Yang mulia,</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Hanya Allah yang maha mengetahui. Atas segala urusan yang termaktub di dunia ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://farm1.static.flickr.com/199/481677631_e1b9ce6ed1_m.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px;" src="http://farm1.static.flickr.com/199/481677631_e1b9ce6ed1_m.jpg" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;Kita menjalani hidup di dunia. Terkadang kita sendiri menilai, dengan mata hati. Mempersoalkan tentang nilai kaifiyah perjalanan hidup. Manakah yang lebih bernilai. Kualiti? Kuantiti? Saat itu saya sedar, bahawa umat Muhammad (s.a.w) ini dimuliakan kerana kualiti amal mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya terpanggil dengan sebuah kata - kata,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;Wahai orang yang sedang beribadah di dua tanah haram,&lt;br /&gt;jika kamu melihat kami,&lt;br /&gt;nescaya kamu tahu bahawa kamu hanya bermain - main dalam ibadahmu.&lt;br /&gt;Orang orang itu membasahkan leher mereka dengan air mata,&lt;br /&gt;Sedang tengkuk kami bermuluran dengan darah.&lt;br /&gt;Dia memenatkan kuda mereka dengan sisa- sia,&lt;br /&gt;Sedangkan kuda kami penat di hari peperangan&lt;br /&gt;kamu berbau harum dengan minyak wangi,&lt;br /&gt;sedangkan minyak wangi kami,&lt;br /&gt;adalah peluh kuda dan debu terbaik di medan peperangan.&lt;br /&gt;Telah datang kepada kami sabda nabi kita,&lt;br /&gt;"Tidak akan bertemu debu kuda pada hidung seseorang,&lt;br /&gt;dengan asap neraka yang menyala"&lt;br /&gt;kitab Allah ini telah menyebut dihadapan kita bahawa,&lt;br /&gt;"Orang yang syahid itu tidak mati" itu bukan satu dusta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;Adakah saya ini memang terlalu buta untuk melihat, menafsir, menerima apa yang diberi? Atau ini nikmat yang  sepatutnya saya syukuri? Terpulanglah pada kalian unutk menilai. Kerana mata saya ini terbatas untuk melihat diri sendiri..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kenangku dalam doa qudus kalian. Jika ia kehendak tuhan, pasti kita akan bertemu semula. Dan Dialah sebaik - baik perancang.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-2654583820128844140?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/2654583820128844140/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=2654583820128844140' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/2654583820128844140'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/2654583820128844140'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/08/yang-mulia.html' title='Yang mulia,'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm1.static.flickr.com/199/481677631_e1b9ce6ed1_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-6241678590505817857</id><published>2008-08-15T01:57:00.000-07:00</published><updated>2008-08-15T06:31:04.930-07:00</updated><title type='text'>DEMI.BERSAMA</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;Bukan untuk ku, bukan juga Sang dia.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://farm1.static.flickr.com/83/234818219_cc42c95d82.jpg?v=0" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Tidak pernah wujud istilah, MEREKA.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;melainkan pada mereka yang beruzlah.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Tidak akan wujudnya KAMI,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;melainkan pada jiwa yang bersama.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Tidalah KESEPIAN,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;melainkan jika ia diundang.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Tidaklah ia KESEORANGAN,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;melainkan pada yang mencari.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Bukanlah ia untuk diriku,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Bukan juga untuk Sang dia.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Demi satu persamaan,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;satu ikatan,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;satu tujuan,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Manalah KEHEBATAN,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;jika tiada usahanya,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Manakah KEAGUNGAN,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;tanpa kefahaman&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Mana mungkin ia INDAH,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;tanpa penghayatan.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Kita semua,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;satu asas,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;satu stigma.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Tidak akan adanya kehidupan,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;melainkan adanya kematian.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-6241678590505817857?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/6241678590505817857/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=6241678590505817857' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/6241678590505817857'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/6241678590505817857'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/08/demibersama.html' title='DEMI.BERSAMA'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-7138581270604482497</id><published>2008-07-23T08:34:00.000-07:00</published><updated>2008-07-23T09:23:26.531-07:00</updated><title type='text'>Indahkah hidup ini? Sekiranya aku,</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;Experience is not the only teacher, Its the best Teacher.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;*&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 230px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" height="189" alt="" src="http://farm4.static.flickr.com/3121/2692224245_423e3e119e_m.jpg" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Bola itu bulat?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;atau sfera?&lt;/div&gt;&lt;div&gt;atau bongkah?&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;Tolong jawabkan. Saya budak baru belajar.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Manusia, melihat bola. satu sudut melihatkan ia bulat. Namun, hakikat yang memedihkan, bila diratapi, bukan bulat. Bukan juga bongkah. Sudah pasti sekarang bukan? Tiada keraguan tentang bentuknya, mahupun tindakbalasnya terhadap hukum fizik, hukum alam, hukum Allah.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Tertarik? satu formula yang menarik, amat MENARIK! Mampu menguji kemampuan minda. manusia + Bola + hukum Allah =?????&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Apakakh reaksi manusia? Pada kebiasaannya jika dipertemukan dengan SEBIJI bola?&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Dipertemukan dengan sebiji bola di jalanan. Kelihatan seakan tiada yang empunya. Bola itu pasti mendapat perhatian. Paling kurang, sekilas perhatian dari mereka yang berjalan di situ.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Bagi mereka yang berperasaan ingin tahu, pasti akan mencuba. Andai kata,&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;manusia + bola + dinding + hukum Allah=?????&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Pasti seronok belajar sesuatu yang amat diminati ramai. Menyepak, merembat bola sehingga kaki terasa sakit di sana sini. Demi hasilnya. Pada dinding? Pasti meretak, atau berbekas seakan akan parut yang kekal sebagai pengalaman yang memandu diri. Tidak! PADA DIRI! &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Pasti semakin hebat! Seakan - akan, bola dan diri, adalah satu. Amat mudah untuk menterjemahkan fantasi di kepala kepada realiti di mata. Kesebatian yang sudah terlarut dengan mesra. Hebat benar dinding itu. Mampu mengubah seseorang.&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Lebih elok bukan?&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Jika dia dapat mengajar kita, apa yang dia belajar. Moga - moga, pengalaman yang telah dirasai, dapat kita rasai bersama.&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://farm1.static.flickr.com/115/268400440_78d4600b6c_m.jpg" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-7138581270604482497?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/7138581270604482497/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=7138581270604482497' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7138581270604482497'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7138581270604482497'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/07/indahkah-hidup-ini-sekiranya-aku.html' title='Indahkah hidup ini? Sekiranya aku,'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm4.static.flickr.com/3121/2692224245_423e3e119e_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-2563308827029565711</id><published>2008-07-05T05:24:00.000-07:00</published><updated>2008-07-05T09:08:44.793-07:00</updated><title type='text'>Parut di jiwa</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;Apa yang boleh buat..Ianya kekal, menjadi bukti, menjadi saksi. namun, tidakkah ia nya cukup sebagai pengajaran?&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5219562426169833026" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp0.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SG-cX0bUNkI/AAAAAAAAAC4/0ZTA14bgt_A/s320/baby+steps.jpg" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Kita membesar, menimba pengalaman, untuk meneruskan kehidupan, sebelum bertemu kematian. Membesar bersama fitrah, dan naluri sebagai seoarang manusia. Dari itu, terciptalah istilah kesilapan, kealpaan dan kebuntuan. Dan dari itu, terhasil sebuah manifestasi yang bergelar muhasabah.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Bila kita belajar bergerak, merangkak, berdiri, berjalan dan berlari.. Tersungkur, kita bangkit semula.. terkadang juga, kaki yang tersilap langkah, membawa padah kepada diri. Luka yang terhasil, kerana kesilapan yang kita sendiri tidak jelas akan kesilapannya. Atau kita hanya mencuba sesuatu yang baru? Dan hasilnya, kita sendiri dapat lihat. Namun,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;Luka di hati, siapa yang mengetahui?&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Luka yang lahir daripada tersilap langkah dalam membuat keputusan demi meneruskan kehidupan. Kadang ia sembuh sendiri, kadang ia terpaksa dirawat oleh mereka yang pakar. Memang sesuatu yang wajib, yang kita ini akan luka sedikit. Itupun paling kurang. Ketika inilah, kita terasa akan nikmatnya kesihatan itu.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Dari setiap luka, pasti meninggalkan parut. Parut yang akan mengenangkan segala 'kepahitan' yang telah dilalui. Dengan harapan kita tidak perlu merasainya sekali lagi. Sungguh, parut itu sendiri masih memberi sedikit kesakitan. Tapi mengapa?&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Mengapa parut yang sepatutnya memberi pengajaran, di sindir?&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Parut yang sepatutnya di ambil iktibar, di caci?,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Parut yang ada tidak di fikir kan?&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;dan,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;Mengapa kau menyangka, parut itu, masih mengalirkan darah? Sedangkan kau yang menyembuhkan nya?&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Atau ia hanya sangkaan ku?&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-2563308827029565711?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/2563308827029565711/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=2563308827029565711' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/2563308827029565711'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/2563308827029565711'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/07/parut-di-jiwa.html' title='Parut di jiwa'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp0.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SG-cX0bUNkI/AAAAAAAAAC4/0ZTA14bgt_A/s72-c/baby+steps.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-7600625771099157525</id><published>2008-06-01T12:20:00.000-07:00</published><updated>2008-06-01T14:05:06.943-07:00</updated><title type='text'>al kisah, seorang ikhwah.</title><content type='html'>Masih jelas terpahat di ingatan. Moga Allah dapat terus kekalkan ia, bersama dalam diri serta persoalan yang timbul ketika itu. Moga jawapannya dapat mentarbiyah diri serta menjadi pengajaran, buat mereka yang berfikir.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;*&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Ketika itu, dia dalam perjalanan pulang. Sambil menunggu bas u80 untuk dinaikinya ke Shah Alam, dia bermonolog. &lt;em&gt;Hampir setengah hari itu dihabisinya untuk mengagendakan diri ketika cuti sebegini. apakah ia berbaloi?&lt;/em&gt; Sendi - sendinya pula bagaikan ingin tercabut. Lalu di urutnya sedikit dengan harapan, urutan itu dapat membantu dia meneruskan perjalanan pulang. Lantas, melihatkan masyarakat yang sememangnya hampir melupakan Tuhan mereka, ber'uzlah dia bersama fikirannya. Moga Allah memeliharanya dari sebarang ancaman torehan iman.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Pukul 7.30 pagi, ibunya mengajak ke ss18 untuk menghantar abangnya ke sekolah. Ketika abangnya menyalam sambil mencium pipi ibu mereka, dia menyapa sekeliling kawasan sekolah tersebut. &lt;em&gt;Wahh, begini sekali keadaan kerenah rakan - rakan abangku!&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Sesudah itu, dia dihantar untuk ke Sentral Kuala Lumpur. Dalam perjalanan, masuklah beberapa pesanan ringkas ke dalam telefon bimbitnya. Ternyata, ia adalah pesanan yang menyatakan ketidakmampuan beberapa ikhwah dalam menurut serta dengannya. Kecewa? Namun terubat kekecewaan itu dengan hadirnya seseorang yang dapat pergi ke destinasi seterusnya bersama dengannya.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Bas u80 telah tiba di perkarangan stesen monorel KL Central. Maka berduyun duyunlah manusia merebutkan tempat duduk. Dia hanya mampu mendapatkan tempat untuk berdiri yang cukup selesa, yang pasti lebih selesa dari saudara - saudara kita di selatan Thailand. Namun, ternyata hasratnya untuk memelihara wudhu' Solat Jumaatnya tidak kesampaian.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Ketika itu, fikirannya melayang kembali ke saat dia mula menjejak kakinya ke tempat itu pagi tadi.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Bila ditanya, hendak kemana? ' nak beli buku sikit '. Setibanya dia di Masjid Jamek, kelihatan satu matlamat yang jelas di fikirannya, Ke kedai yang sepatutnya. Sebaik sahaja tiba di kedai tersebut, rakannya yang buat pertama kalinya tiba di kedai sebegitu, begitu teruja sekali. &lt;em&gt;Ni, mau sehari pon tak habis nak cari buku yang ana nak.&lt;/em&gt; Namun. baginya, dia melihat sesuatu yang janggal dilihatnya.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Kelihatan beg galas yangbertimbun di hadapan pintu masuk. Tertanya - tanya, &lt;em&gt;kepunyaan siapakah semua ini. Dari mana mereka ini?&lt;/em&gt; Moga persoalan itu tidak menganggunya dalam mencari buku - buku yang diingini. Sambil bertanya tentang kedudukan dan mengambil buku, kelihatannya seperti sedozen muslimah sedang sibuk membaca buku - buku ilmiyah. Astaghfirullah. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Setibanya dia di satu sudut kedai itu. Dia terdengar akan seorang lelaki( sorang veteran ) sedang menaujih rakannya, bersaksikan anak - anaknya. Jemaah, tarbiyyah, da'wah, Hassan Al - Banna dan yang sewaktu dengannya. Perkara - perkara yang menjadi hiasan di sekolah tercinta kita.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Ketika dia sudah menimbunkan buku yang ingin di beli, sambil menunggu sahabatnya, dia terserempak akan sebuah majalah, yang sangat menarik perhatiannya. Lalu dicarinya artikel sepertimana yang ditulis di kulitnya. Hampa, kerana tidak di ketemu akan artikel itu. Tiba - tiba, datanglah dua orang ikhwah kepadanya yang bernama Adam, dan Hanif.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5207020917219286418" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp2.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SEMN76ziXZI/AAAAAAAAACw/9tNilu6trLo/s320/sabili+lek.jpg" border="0" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;br /&gt; &lt;/p&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;'Assalamualaikum'&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;'Waalaikumussalam'&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;'U mane ni?&lt;/em&gt;' dia ditanya.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;'Saye sekolah lagi'&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;'awak ni, minat ye buku - buku macam ni&lt;/em&gt;.' Sambil membelek timbunan buku yang ingin dibeli dia.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;'owh, saya nak buat bahan tambahan bacaan kat sekolah'&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;'Bace terang - terangan atau&lt;/em&gt;,' seolah - olah cuba menyampaikan sesuatu yang tersirat.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;' &lt;em&gt;Suka hati la. Nak baca terang atau senyap, terpulang'&lt;/em&gt; dia menjawab spontan.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;' &lt;em&gt;Sekolah mana ni&lt;/em&gt;?' dia ditanya lagi.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;' Hira`. di Kuala Selangor'&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;' &lt;em&gt;Macam pernah dengar je'&lt;/em&gt; bisik Adam kepada Hanif.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;'owh, ingatkan awak ni, terlibat dengan apa - apa ke,'&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;'Seperti?&lt;/em&gt;' dia menanya kembali dengan satu senyuman yang sinis.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Lalu ia berlarutan sedikit sebelum mereka pergi ke ayah mereka. &lt;em&gt;Demi siir da'wah?&lt;/em&gt; Dia bersangka baik.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Sedar tidak sedar, dia sudah pun berada di Shah Alam. sambil mengambil bas transit ke rumahnya, dia bertanya. &lt;em&gt;Apakah aku ini, terlalu -katak bawah tempurung-?&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;mungkin ada yang bisa membantu?&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-7600625771099157525?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/7600625771099157525/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=7600625771099157525' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7600625771099157525'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7600625771099157525'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/06/al-kisah-seorang-ikhwah.html' title='al kisah, seorang ikhwah.'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp2.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SEMN76ziXZI/AAAAAAAAACw/9tNilu6trLo/s72-c/sabili+lek.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-7184080832893601053</id><published>2008-05-28T10:45:00.000-07:00</published><updated>2008-05-28T11:31:09.913-07:00</updated><title type='text'>Suara hatinya,</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;Wahai ikhwah - ikhwah sekalian. Kalian dengarkanlah suara hati yang agak sukar untuk diterjemahkan ke dalam tulisan tangan ini. Itulah kelemahan kita, sebagai manusia, yang ternyata mempunyai had sebagai seorang hamba.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;*&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;YA ALLAH, HADIRNYA AKU PADA HARI INI, ATAS KERISAUANKU, KETAKUTANKU AKAN AZABMU. TERKADANG AKU MENYOAL DIRIKU. DI MANAKAH KAU? DIMANAKAH KAU DALAM DIRIKU? ADAKAH INI BERMAKSUD HILANGYA CAHAYA ADDIN INI DALAM DADA KU? APAKAH IA DISEBABKAN AKU INI YANG TERLALU MENGKUFURI NIKMATMU? &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5205496598335767666" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 314px; CURSOR: hand; HEIGHT: 216px; TEXT-ALIGN: center" height="206" alt="" src="http://bp0.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SD2jk4dOxHI/AAAAAAAAACo/z9fgWCluPlI/s320/103246412_a250f3b370_m.jpg" width="287" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;YA ALLAH, SUKARNYA HATI INI UNTUK MENTAKUTI MU. SUKARNYA HATI INI UNTUK BERGETAR BILA AYAT MU DIDENGARKAN. MAKA , DI ATAS CIPTAAN TANAH MU INI, AKU SEDAR. BAHAWA YANG AKU PIJAK INI, AKAN MENJADI RUMAH AKU SEBELUM BERJUMPA DENGAN MU.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;YA ALLAH, ADAKAH BAGI DIRI KU INI, TIDAK CUKUP DENGAN MAUT SEBAGAI PERINGATAN? APAKAH HATI INI TELAH TERLALU GELAP, SEHINGGA MENGGELAPKAN HATI - HATI YANG LAIN? DALAM KEADAAN AKU YANG MASIH TIDAK MEMPUNYAI BEKALAN YANG CUKUP UNTUK DIPESEMBAHKAN KEPADA MU, AKU POHON AGAR KAU MEMBENARKAN AKU UNTUK MENGHUNI SYURGA MU. KAU PERMUDAHKANLAH URUSANKU, DAN JUGA MEREKA YANG SEMATLAMAT DENGAN KU.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5205493883916436578" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" height="233" alt="" src="http://bp0.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SD2hG4dOxGI/AAAAAAAAACg/B6DsagZAkOM/s320/275479197_e6c4cfb032_m.jpg" width="314" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;YA ALLAH, DIHADAPAN MU, AKU BERSAKSIKAN HAMBA - HAMBA MU, YANG HANYA SEGELINTIR SAHAJA BEKERJA UNTUKMU. AKU POHON KEPADAMU, GOLONGKANLAH AKU DI KALANGAN MEREKA. YANG SANGGUP MENGETEPIKAN APA YANG DUNIA TAWARKAN KEPADA MEREKA. DAN HIDUP HANYALAH UNTUK AGAMAMU, UNTUK MU.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;YA ALLAH. BENARKAH BEBAN UMAT MUHAMMAD INI, LEBIH BERAT DARI KAUM - KAUM TERDAHULU? KETAHUILAH SESUNGGUHNYA, AKU TAK TERDAYA, MEMIKUL SEGALA BEBANAN INI KESEORANGAN. ATAU,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;MANAKAH SILAPKU DIJALAN MU INI ? ADAKAH AKU INI, SEMEMANGYA TIDAK LAYAK? AKU MOHON YA ALLAH. BANTULAH AKU , SEHINGGA AKU SEBENARNYA LAYAK DIGELAR HAMBA MU.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;YA ALLAH. AKU MEMOHON, MERAYU AKAN REDHA SYURGAMU. SUNGGUHPUN AKU TERUS HIDUP UNTUK AGAMAMU, NAMUN AKU MENGHARAPKAN AGAR PENGAKHIRAN YANG THABAT DI ATAS JALAN MU INI. TIADA YANG LEBIH AGUNG DARI MATI DI JALAN MU.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;YA ALLAH. KAU BANTULAH UMAT MUHAMMAD, KEKASIH KAU. BERIKANLAH MEREKA HIDAYAH, SEUNGGUHNYA MEREKA TIDAK MENGETAHUI. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;AMIN. ya rabbal a'lamin.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-7184080832893601053?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/7184080832893601053/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=7184080832893601053' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7184080832893601053'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7184080832893601053'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/05/suara-hatinya.html' title='Suara hatinya,'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp0.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SD2jk4dOxHI/AAAAAAAAACo/z9fgWCluPlI/s72-c/103246412_a250f3b370_m.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-4798702733336644071</id><published>2008-05-27T23:15:00.000-07:00</published><updated>2008-05-28T00:34:22.635-07:00</updated><title type='text'>Agenda dunia.</title><content type='html'>&lt;div&gt;Sebaik sahaja kita membuka mata, apakah yang kita fikirkan? Mimpi yang telah kita alami sewaktu tidur? Atau hanya termenung, berangan - angan tentang suatu fantasi. Namun kebanyakan dari kita akan memikirkan tentang apa yang akan di buat selepas itu. Seolah olah menyusun jadual hari itu, dari saat itu sehingga tidur kembali secara spontan.&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5205318614891021378" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp0.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SD0Bs4dOxEI/AAAAAAAAACM/xQoO7DYeqts/s320/145457875_ff5421dcff.jpg" border="0" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Itulah dunia. Semakin hari, semakin sarat dengan agenda individu masing - masing. Kemana hala tuju agenda mereka? Jika tidak kepada Allah, maka ia adalah sekadar memenuhi kehidupan seharian yang tidak akan menjadi lebih daripada rutin. Alangkah ruginya kita, mensiakan peluang dari memperoleh pahala seorang saudagar niat, kepada seorang yang membazir masa dengan rutinnya yang menjadi tabiat sahaja.&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Jika kita berdiri di tengah bandar yang sedang sesak, mereka yang disekeliling kita, berjalan, berlari, merangkak? Masing masing ada hala tuju masing  - masing. Mempunyai kehidupan masing - masing. Dan dari kalangan mereka itu, hanya berapa kerat sahaja. Dan ini bisa jelas kelihatan. Bagaimana? Boleh sahaja difikirkan bagi mereka yang mencari (&lt;em&gt;adakah anda dari golongan yang mencari&lt;/em&gt;?)&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Bila kita yang memerhati, dan perasan bahawa perkara sebegini sedang berlaku. Apa yang kita lakukan? Di sinilah peranan kita dalam mengagendakan mereka, demi menghadapi dunia, untuk akhirat. Bagaimana kita hendak bermula? Dari mana?&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;Segalanya bermula dari diri sendiri. Sekiranya diri ini inginkan pengakhiran yang menyenangkan, maka perlulah bermula dari sekarang. Mereka yang bertangguh, akan myusahkan orang lain, dan bermain dengan diri mereka sahaja. Hanya ada dua pilihan, neraka, atau syurga. Dari itu, coraklah kehidupan kita sehingga mati, untuk salah satu dari itu.&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-4798702733336644071?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/4798702733336644071/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=4798702733336644071' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/4798702733336644071'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/4798702733336644071'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/05/agenda-dunia.html' title='Agenda dunia.'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp0.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SD0Bs4dOxEI/AAAAAAAAACM/xQoO7DYeqts/s72-c/145457875_ff5421dcff.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-7273963193697048719</id><published>2008-05-26T03:45:00.000-07:00</published><updated>2008-05-27T11:50:11.211-07:00</updated><title type='text'>akhir kita,</title><content type='html'>&lt;p align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-c493b20f52565de6" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v8.nonxt6.googlevideo.com/videoplayback?id%3Dc493b20f52565de6%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1331076505%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D71AE2DE99415E6E42539E55C025663F36CAADF67.6DA9D9252506AAC797C26DE922FBA7CBE87C86B9%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3Dc493b20f52565de6%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DsrtosBdJxQZmLuw_hSfJwkpconw&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v8.nonxt6.googlevideo.com/videoplayback?id%3Dc493b20f52565de6%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1331076505%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D71AE2DE99415E6E42539E55C025663F36CAADF67.6DA9D9252506AAC797C26DE922FBA7CBE87C86B9%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3Dc493b20f52565de6%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DsrtosBdJxQZmLuw_hSfJwkpconw&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;em&gt;(pastikan anda menonton klip ini sebelum meneruskan bacaan)&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="left"&gt;DI atas merupakan sedutan dari satu movie, yang diadaptasi dari sebuah novel. Kebanyakan dari kita akan mula menitiskan air mata dengan peleraian filem ini. Biasalah, babak sedih. Saya berasa begitu kagum bagaimana sesuatu babak yang tiada kaitan dengan penonton itu, mampu menyentuh dalaman mereka sehingga menitiskan air mata. Di tambahnya lagi dengan &lt;em&gt;background music&lt;/em&gt;, maka mesej sebegini, lebih mudah disampaikan. Kadang kala sesuatu benda seperti ini dikatakan sebagasi satu benda yang sia - sia, lagha, dan tidak perlu di sibukkan sangat kerana, secara zahirnya, tidak kelihatan sesuatu yang amat perlu bagi waqi' kita.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="left"&gt;Namun begitu, pandanglah segala apa yang ada ada sekeliling kita dengan mata yang mencari tarbiyyah islamiyyah. Jika kita lihat di klip diatas, alangkah baiknya, jika kita dapat menitiskan airmata, yang mendekatkan kita dengan Allah s.w.t. Satu benda yang kita sertakan dengan perasaan risau di dalam hati yang dicampur dengan perasaan sedih dan syukur. Dan inilah perasaan yang sepatutnya ada pada seorang yang bergelar muslim, dan dai'e secara khususnya.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="left"&gt;Jika kita lihat, Maria merupakan seorang muallaf yang telah bergaul dengan kehidupan orang muslim. Dan akhirnya dia memeluk Islam kerana perkahwinan (adakah lebih sesuai ditulis disini dia menerima hidayah?). Maka satu persoalan yang timbul. Adakah kita sendiri, ingin menunggu sehingga saat - saat sebegini , baru ingin mendapat hidayah? KETAHUILAH! hidayah itu tidak akan datang melainkan dengan usaha manusia itu sendiri. Namun, Jika Dia mengkehendakinya, siapa yang mampu menghalang?&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="left"&gt;Risau. Bagaimana mengadaptasi sedemikian perasaan?&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="left"&gt;Jika dilihat, meninggal dalam keadaan seorang yang muallaf, dan dalam keadaan solat, apakah kita tidak merasakan sesuatu di dalam sanubari? RISAULAH! Risaulah kamu dari sekarang. kerana kita sendiri tidak tahu bila ajal akan datang menjemput kita. dan alangkah malangnya kita, sekiranya kita dijemput dalam keadaan kita sendiri, sedang lalai, walaupun sebentar. Dan berdoalah, bersedialah, dan terus beramal agar kita sendiri dapat terus thabat di jalan ini. Dan jika gugur, moga - moga tidak gugur di simpang - simpang jalan tersebut.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="left"&gt;Bagaimana pula dengan sedih? Apakah yang ingin di sedihkan???&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="left"&gt;Bersedihlah kita kerana tidak ramai yang mampu merasakan apa yang kita rasakan di dalam setiap apa yang kita lihat. Kasihan kita melihatkan mereka yang tidak diberikan sedikit cahaya untuk terus berada di jalan yang benar. Dan amatlah sedih jika kita tergugur, dan &lt;em&gt;na'uzubillahiminzhalik&lt;/em&gt;, jika kita menolak diri dari menerima hidayah.&lt;/p&gt;&lt;p align="left"&gt;Risalah pendek ini sebenarnya hanyalah sedikit luahan hati yang saya cuba untuk menterjemahkan ke dalam perkataan. Kadang yang tersirat itu hanya Allah sahaja yang mengetahui. Dan juga mereka yang mencari.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-7273963193697048719?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='enclosure' type='video/mp4' href='http://www.blogger.com/video-play.mp4?contentId=c493b20f52565de6&amp;type=video%2Fmp4' length='0'/><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/7273963193697048719/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=7273963193697048719' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7273963193697048719'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7273963193697048719'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/05/akhir-kita.html' title='akhir kita,'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-2798526224315286888</id><published>2008-05-25T06:30:00.000-07:00</published><updated>2008-05-25T06:32:13.738-07:00</updated><title type='text'>apa pandangan anda?</title><content type='html'>‘TAGHYIR’ adalah perkataan dalam bahasa Arab, membawa maksud ‘perubahan’. Justeru penyertaan lapan anak muda dari Sekolah Menengah Islam Hira, Batu 18 Jeram, Kuala Selangor yang tampil buat kali pertama di Karnival Futsal i-Metro, Zon Tengah bertekad untuk membawa impak perubahan kepada pasukan itu.Biarpun tidak mendapat bimbingan daripada jurulatih, pasukan yang dikenali Taghyir FC itu dibarisi lapan pemain bertekad menyempurnakan misi serampang dua mata.Bagi kapten pasukan, Amirul Aiman Muhammad Kamal, 18, berkata dia mahu memastikan barisan Taghyir FC dapat mempamerkan bakat masing-masing selain membuktikan tiada halangan dalam bersukan biarpun bergelar tahfiz Al-Quran.&lt;br /&gt;Menyedari setiap pemain pasukan itu mempunyai bakat terpendam, Amirul sedar hanya dengan menyertai pertandingan dapat membuka minda setiap pemain terhadap kemampuan mereka.&lt;br /&gt;“Maksud Taghyir adalah perubahan. Kami mahu membawa perubahan dalam diri kami dan juga corak permainan kami. Kalau boleh kami mahu melangkah ke Grand Final dan muncul juara Zon Tengah.“Biarpun tanpa bantuan jurulatih, kami yakin boleh berjaya kerana kami mempunyai skil dan kelebihan sendiri,” kata Amirul yang pernah terpilih untuk menjalani latihan futsal negara bawah 20 tahun.Katanya, biarpun tidak dapat membarisi pasukan itu kerana melepasi had umur yang dibenarkan, dia akan tetap memberi sokongan pada kepada pasukan berkenaan.“Pemain pasukan ini menjalani latihan setiap hari. Mengikut jadual asrama, setiap pelajar akan bangun pada pukul empat pagi untuk sembahyang tahajud dan selepas itu, kami beramai-ramai akan turun menjalani latihan.“Biarpun tidak di atas gelanggang sebenar, asalkan ada ruang untuk bermain bola, kami akan turun berlatih. Tak kisah di atas jalan raya atau rumput,” katanya. Namun penyertaan mereka tidak semudah yang disangkakan apabila dua pemain pasukan itu terpaksa menarik diri kerana mempunyai komitmen dengan kegiatan sekolah. Begitupun, perkara itu tidak mematahkan semangat mereka untuk berjuang&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-2798526224315286888?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/2798526224315286888/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=2798526224315286888' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/2798526224315286888'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/2798526224315286888'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/05/apa-pandangan-anda.html' title='apa pandangan anda?'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-8079562312606119468</id><published>2008-05-24T11:01:00.000-07:00</published><updated>2008-05-28T01:03:55.072-07:00</updated><title type='text'>The silent killer, that can really kill.</title><content type='html'>Dia tersentak dari tidurnya. "baru pukul 5.30, seminit je lagi..."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mata dilelapkan semula. nampaknya bantal dantilam empuk menjadi keutamaan ketika ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sinar matahari kelihatan menusuk mata. Antara ingin dan tidak, mata terpaksa di buka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;kalau kat sekolah, time ni, kt musolla. tgh solat dhuha.. Tapi lapar ah..&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Langkahnya terus menuju ke tangga,dan ke tingkat bawah. Kelihatan makanan yang agaknya, berusia 2 - 3 jam. Maka bersarapanlah ia dengan penuh khusyu'.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;eh, aku tak solat subuh lagi!!.. emmm,&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;xpe ah.. nanti qadha time solat zohor..&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sementara menanti, kaki dilangkah ke komputer . Icon &lt;em&gt;mozilla&lt;/em&gt; di desktop ditekan. Tidak dilupakan ym juga. Kebosanan yang melanda, menyebabkan dia membuat sesuatu yang tidak akan ia lakukan di sekolah. Di tegut oleh seorang akhwat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;alaa, takpe, bukan selalu pun. macamlah nanti nk jumpe pastu nk zina ke ape ke..&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Perbualan yang meleret sehingga azan Zohor, menyebabkan dia tidak dapat ke surau untuk solat berjemaah. Dan perut mula terasa lapar Lalu di cari apa yang boleh untuk menjadi alas perut sehingga tiba makan malam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Antara sedar dan tidak sedar, kelihatan, jam sudah menunjukkan pukul 5.30&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;wei Karim, cepat dowh. sume dh tgu kau ni.. jgn lupe bawak bola skali&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;segera dia ke padang dengan sepantas mungkin. Maka bermainlah ia sehingga matahari tidak lagi kelihatan di ufuk langit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sambil pulang ke rumah,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Eh, aku tak solat zohor ngn Asar lagi ni!!! Maghrib dah masuk. ahrgh.. senang qadha sume time waktu qiam nnt&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Sebaik tiba dirumah, baju ditanggal dan mandilah ia. Maka kedengaranlah suara sumbang dari bilik air itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keluar sahaja dari bilik air,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Tu azan Isya' ke? haish cane ni.. takpe2. tido sekarang. nnt bgn qiam qadha sekali ngn 17 rakaat  ari ni.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Dan tidurlah ia sehingga jam menunjukkan 6.00 pagi..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;*&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Inilah realiti diri kita. cuti yang mampu membubnuh iman kita. Maka , Berdoalah, semoga roh dan jasad kita tidak terpisah sewaktu iman kita sedang dirobak. &lt;em&gt;wallahua'lam&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-8079562312606119468?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/8079562312606119468/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=8079562312606119468' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/8079562312606119468'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/8079562312606119468'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/05/silent-killer-that-can-really-kill.html' title='The silent killer, that can really kill.'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-7158419754859371773</id><published>2008-05-02T21:14:00.000-07:00</published><updated>2008-05-02T22:40:55.059-07:00</updated><title type='text'>Cebisan Syurga,</title><content type='html'>Seorang murabbi pernah berkata,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;'Kau ingat, kau boleh masuk syurga ke?'&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;seorang mutarabbi pula,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;'antum ingat, antum kalo camni , boleh masuk syurga ke?'&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Allah pula berkata,&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;'Adakah kamu bilang kamu akan masuk ke dalam syurga? Sedangkan kau belum di uji sepertimana mereka - mereka yang terdahulu? Mereka dihalau, disiksa, dan digegarkan. Sehingga mereka berkata kepada rasul dan mereka yang beriman bersama mereka, 'bilakah pertolongan Allah?' sesungguhnya pertolongan Allah itu hampir'&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Demikianlah ketetapan Allah yang telah ditetapkan bagi hamba - hambaNya. Ramai dari golongan kita merasakan bahawa diri mereka sudah cukup untuk memasuki Syurga. Dengan merujuk kepada Qur'an yang menyatakan bahawa ahli Syurga Firdaus adalah dari golongan nabi, syuhada', dan solihin. Maka dengan ini, dimanakah nilai kita?? Apakah diri kita mempunyai satu had minima yang dikehendaki untuk memasuki syurga?&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5196021824228888434" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp1.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SBv6UcZXD3I/AAAAAAAAAB4/iAhNlNC942c/s320/548111608_86c2ab2540_m.jpg" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Maka, konklusi yang ingin saya ketengahkan kali ini, adalah satu perasaan yang kita perlu ada sebagai seorang mukmin.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Ianya adalah tidak lain tidak bukan, iaitu perasaan tidak cukup dengan amal fardi sahaja . Mukmin itu umpama batu bata. Mampu membina bangunan yang tinggi lagi kukuh dan bermanfaat kepada orang lain. Namun, mereka yang merasakan cukup dengan merasakan cukup dengan amal fardinya, maka mereka diibaratkan seperti batu yang berada di tepi jalan. Orang tahu akan kewujudannya. Tapi diendahkan sahaja.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Hendak taknak, seluruh kehidupan kita mestilah diusahakan dengan amal mengajak orang kepada Islam. supaya ia tidak menghalang kita untuk ke syurga kelak.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Apakah ujian kita kini, senilai dengan ujian mereka mereka yang terdahulu? Sedarlah bahawa ujian kita pada hari ini adalah lebih berat. Tetapi hakikat muslim kini, mereka merasakan seolah olah mereka tidak memikul apa - apa bebanan.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;na'uzubillahiminzhalik,&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-7158419754859371773?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/7158419754859371773/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=7158419754859371773' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7158419754859371773'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7158419754859371773'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/05/cebisan-syurga.html' title='Cebisan Syurga,'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp1.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SBv6UcZXD3I/AAAAAAAAAB4/iAhNlNC942c/s72-c/548111608_86c2ab2540_m.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-9153287356260470536</id><published>2008-05-02T02:30:00.000-07:00</published><updated>2008-05-02T03:42:33.453-07:00</updated><title type='text'>ISLAM TAK BERSALAH!!</title><content type='html'>&lt;a href="http://bp3.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SBrf4MZXD2I/AAAAAAAAABw/H-Tr4hgSwgg/s1600-h/Wilders%2BFitna%2Bmovie%2Babout%2BKoran.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5195711276618551138" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp3.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SBrf4MZXD2I/AAAAAAAAABw/H-Tr4hgSwgg/s320/Wilders%2BFitna%2Bmovie%2Babout%2BKoran.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Ketika semua orang sedang ber-&lt;em&gt;reasel &lt;/em&gt;untuk satu acara yang besar, saya sedang berada di sebuah tempat. Panas, namun berbaloi. Tentera di hadapan saya, skrin monitor yang berukuran dua jengkal. Kelihatan sedang ditayangkan, adalah satu filem ringkas(lebih kepada dokumentari) yang telah dikeluarkan atas arahan Wilders.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dengan menafsirkan beberapa Ayat-ayat Al-Qur'an bacaan Sudais dan beberapa tokoh yang di ambil rakamannya dari bahagian tertentu sahaja, Wilders mahukan dunia tahu akan kebenciannya terhadap Islam.' Andai kata ingin terus hidup di sini(Belanda), koyakkan separuh dari Al-Qur'an itu'. Demikianlah apa yang di katakannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semasa menontonnya buat pertama kalinya bersama beberapa orang rakan, saya tertanya tanya,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;Apa salah Islam? &lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Islam adalah satu agama yang telah diturunkan oleh Allah, yang tiada padanya sebarang tokok tambah dari aqal manusia yang terbatas. Maka ia adalah satu agama yang telah dicipta untuk kebaikan manusia itu sendiri. Namun, hakikat manusia kini, kelihatan nafsu mereka yang terdahulu telah berjaya untuk membuat generasi kini menoleh kepada apa yang mereka. Dan merasakan bahawa peraturan manusia yang penuh dengan nafsu itu adalah terbaik untuk mereka.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;Bila mereka akan toleh ke sini semula?&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Itu tugas kita. mereka yang telah Allah kurniakan sedikit ilham tetang kaifiyah untuk mendapatkan redhaNya. Maka, perjalanan yang jauh ini, kita laluinya bersama. Janganlah sampai satu masa kita berjalan di tengah masyarakat dengan senyum kepada diri(sahaja) yang tidak seperti ada apa - apa yang salah telah dilakukan.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Selagi mereka begitu, seandainya kita berdiam diri sahaja. Tuggulah apa yang bakal kita rasakan di sana. Fitnah yang sedang menular untuk Islam ini, semakin hari, semakin menjadi - jadi. Sungguhpun kita sedang melakukan sesuatu, ada yang telah nampak akan hasanah tersebut, tetapi dunia tidak. Maka ia akan memburukkan lagi Islam ini..&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Islam takkan bangkit dengan kita berdoa 24/7 sahaja. Ia akan terjadi dengan amal usaha manusia yang senilai dengan realiti dunia sekarang. Maka kita dapat lihat disini, bahawasanya usaha kita tidaklah seberapa. Dengan tidak seberapa, bagaimana hendak hilangkan fitnah ini??&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-9153287356260470536?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/9153287356260470536/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=9153287356260470536' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/9153287356260470536'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/9153287356260470536'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/05/islam-tak-bersalah.html' title='ISLAM TAK BERSALAH!!'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp3.blogger.com/_pppa5UmSNbw/SBrf4MZXD2I/AAAAAAAAABw/H-Tr4hgSwgg/s72-c/Wilders%2BFitna%2Bmovie%2Babout%2BKoran.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-3402291863214493904</id><published>2008-03-10T06:10:00.000-07:00</published><updated>2008-05-01T07:30:35.485-07:00</updated><title type='text'>antara dua cinta,</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://farm1.static.flickr.com/171/398756364_b4095cfd30_m.jpg"&gt;&lt;img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://farm1.static.flickr.com/171/398756364_b4095cfd30_m.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;( &lt;em&gt;hiasan semata)&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;a href="http://l.yimg.com/www.flickr.com/images/spaceball.gif"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Apa yang ingin saya tulis kali ini, adalah sedikit perkongsian, yang pernah ditanya kepada saya.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Bukanlah hendak mengatakan bahawa ia adalah benda yang perlu, cuma sekadar pemberitahuan.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;Antara keluarga dan jalan ini,&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Dalam usaha kita hendak memakmurkan kembali bumi ini, pasti kita akan mendapat tentangan daripada pelbagai pihak kerana itulah sunnatullah yang telah ditetapkan. Dan kadangkala ia mampu memberhentikan kita. Maka, ingin saya perkatakan sedikit tentang salah satu tentangan yang kebiasaannya dilalui.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Mungkin tidaklah ia ingin dikatakan sebagai tentangan, tapi ia lebih kepada persoalan. Janganlah terlalu merasakan ia merupakan bebanan, tetapi, anggaplah sebagai pengukur iman. &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Kadangkala, kita lihat diri ini telah pun Allah tunjukkan jalan yang menuju keredhaanNya. Dan, tidak boleh tidak, kita mestilah mengajak juga mereka terkapai - kapai, mencari sesiapa sahaja yang dapat membantunya ke jalan tersebut(dan juga halal di sisi syarak). Namun, saya sendiri, kadangkala, harus juga mengaku. Bahawasanya, kesedihan itu tidak dapat di asingkan lagi dari diri ini. Kerana apa? semestinya, kerana Allah tidak menunjukkan jalan itu kepada semua orang. terutama sekali, keluarga kita. &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Mereka yang pernah, berkongsi katil dengan kita, berkongsi makanan, bergaduh sekali, mengenal erti kehidupan ini, menyedari bahawa adanya seorang abang, kakak, adik yang sedia berkongsi segala macam ragam kita dahulu, kini akan merasakan azab Allah yg telah dijanjikan di akhirat nanti. Sekiranya anda menghadapi masalah ini, penyelesaiannya amat mudah. kita perlulah sedar tentang satu hakikat dakwah.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;Dalam kita melakukan kerja - kerja sebegini, bukan kita yang menentukan hasilnya. Tetapi Allah yang telah menetapkan apa yang terbaik untuk Islam itu sendiri. Mungkin mereka tidak akan beriman, tetapi, satu hari nanti, jika di beri sedikit masa, insya-Allah.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Bukan kita yang menentukan hasilnya, tetapi, Allah. Janganlah pula kita terleka dengan mereka sehingga terabai kerja asasi kita. Namun, semuanya pasti berbalik kepada diri kita sendiri. Mungkin kita sendiri yang kurang usaha, malas, atau terlalu mudah putus harapan. Janganlah pula kita pandai - pandai mengatakan bahawa usaha kita yang sedikit itu, takdir Allah.&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;Takdir allah terletak pada hujung usaha kita. adakah kita penyebab takdir Allah jadi sebegini?&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-3402291863214493904?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/3402291863214493904/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=3402291863214493904' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/3402291863214493904'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/3402291863214493904'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/03/antara-dua-cinta.html' title='antara dua cinta,'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm1.static.flickr.com/171/398756364_b4095cfd30_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-7206219836396125018</id><published>2008-02-08T07:40:00.000-08:00</published><updated>2008-02-09T11:43:55.405-08:00</updated><title type='text'>Dunia menanti pewarisnya,</title><content type='html'>&lt;a href="http://aslama.com/images/personnages/banna.jpg"&gt;&lt;img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://aslama.com/images/personnages/banna.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Tanggal 12 Febuari 1949,,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah selesai subuh beliau, ikhwah – ikhwah telah mengelilingi beliau. Ketika itu beliau berkata dengan wajah yang tersenyum dan memandang semua yang berada di sekeliling beliau ‘Aku telah bermimpi bahawa Ali &lt;em&gt;karamallahuwajhah&lt;/em&gt; telah datang kepadaku dan beliau berkata: wahai Hassan, tugasmu telah selesai, engkau telah membayar kewajipanmu, moga amalanmu diterima Tuhan’.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada petangnya, beliau telah keluar dari rumahnya bertemankan Ustaz Abdul Kadim Mansur. Ketika hendak keluar, pergerakan beliau telah terhenti sejenak lalu memandang semula ahli – ahli rumah beliau. Buat kali terakhirnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila malam menjelma, di suatu tempat, beliau sedang menanti teksi untuk pulang ke rumah. Kelihatan jalan yang sedang dituggu beliau berada dalam keadaan sunyi, dan gelap. Melainkan beberapa teksi yang kelihatan sedang menunggu beliau.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebaik sahaja beliau menahan teksi, pemandu teksi tersebut telah melepaskan bertubi – tubi das tembakan ke arah beliau. Sebaik sahaja beliau jatuh di atas jalanan itu, ambulans telah datang untuk membawa beliau ke hospital. Atas arahan pemerintah pada masa itu, beliau telah dibiarkan sehingga menemui kesyahidan beliau dengan terlantar tanpa di beri sebarang rawatan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sementara di rumah beliau pula, putera beliau,Saiful Islam, telah terjaga dari labuhan mimpi. Fikirannya telah melayang entah ke mana. Memikirkan keadaan ayahnya yang masih belum pulang. Lalu dibacanya Al – Qur’an untuk mententeramkan hati yang dalam keadaan gundah gelana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiba – tiba, terdengar bunyi kenderaan yang berhenti di hadapan rumahnya. Diiringi dengan bunyi seseorng yang memasuki rumah mereka. Bila di nyalakan lampu, kelihatan mereka dari angkatan tentera sedang membawa keranda berisikan jenazah seorang yang telah menggerunkan kerajaan semasa di Negara itu. Maka berlakulah sedikit kekasaran ketika itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di luar rumah itu, angkatan tentera telah mengepung rumah tersebut. Di dalamnya pula berlaku pertengkaran di antara ayah As-Syahid dan anggota tentera tersebut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;‘Tiada siapa yang bisa mengurus jenazah ini melainkan ahli keluarganya!!’&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Itulah poin yang ingin diketengahkan mereka(pihak tentera).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maka diuruslah jenazah As-Syahid oleh ayah beliau dan putera, serta puteri – puterinya. Tidak dilupakan juga beberapa akhwat juga turut membantu. Dengan keadaan Isteri beliau yang sedang berada di hospital ekoran bayi baru yang akan ditimangnya, hanya rahmat Allah sahajalah yang menjadi penguat semangat. &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;Setelah selesai solat jenazah yang hanya dilakukan oleh si ayah dan si anak lelakinya, mereka di beritahu bahawa mereka tidak boleh dikunjungi oleh sesiapa pun yang berhajat untuk berlaku sedemikian. Termasuklah untuk sekadar mengucapkan takziah. Hanya Allah yang dapat membalas segalka usaha beliau dalam mengembalikan Islam seperti mana pada awal – awal hijrah dulu&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Kupisan dari,&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Majalah kullu Syaii’ (1952) &lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;em&gt;---------------------------------------&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;dikala dunia sedang bergolak dengan urusan yang langsung tidak membina peribadi,&lt;/div&gt;&lt;div&gt;marilah kita bersama menyahut, menyambung risalah anbiya melalui apa yang telah direalisasikan oleh  As-Syahid.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;em&gt;jika bukan kita, siapa lagi??&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-7206219836396125018?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/7206219836396125018/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=7206219836396125018' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7206219836396125018'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7206219836396125018'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/02/dunia-menanti-pewarisnya.html' title='Dunia menanti pewarisnya,'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-7794781286123733256</id><published>2008-01-19T19:38:00.000-08:00</published><updated>2008-01-19T20:04:19.633-08:00</updated><title type='text'>Belajar, Belajar, dan terus belajar</title><content type='html'>&lt;a href="http://bp0.blogger.com/_pppa5UmSNbw/R5LHJdAn4wI/AAAAAAAAABg/asv4To-j9U8/s1600-h/GrandmaReading.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5157403488512631554" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://bp0.blogger.com/_pppa5UmSNbw/R5LHJdAn4wI/AAAAAAAAABg/asv4To-j9U8/s320/GrandmaReading.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Sebentar tadi, saya pergi berjalan - jalan. Berlegar - legar di sekitar rangkaian web dunia. dan terlihatlah saya akan sebuah artikel yg mendorong saya untuk menulis artikel yang pendek ini. Buat renungan kita bersama. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;"Nak, belajar rajin - rajin, jangan malas - malas. Nanti dah besar boleh hidup senang. Tak perlu susah - susah"&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Demikianlah apa yang selalu kita dengarkan dalam usia - usia sebegini. terutamanya dari golongan mereka yg lebih berpengalaman dalam menjelaskan segala pengalaman pahit getir hidup. Bagus bukan? Mereka tidak mahu kita melalui masa depan yang menyusahkan diri akibat dari kemalasan kita pada masa kini.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Namun, bila difikirkan semula, saya merasa hairan. Dan timbullah pula satu konklusi. Adakah kita perlu belajar supaya masa depan kita cerah? atau lebih di spesifikasikan, agar senang memperoleh kesenangan? memperoleh segala kemewahan meterial? Dan ketika ini, saya teringat apa yang pernah diberitahu kepada saya. " &lt;em&gt;orang zaman sekarang kebanyakannya (kemungkinannya kesemuanya) belajar untuk medapat duit di masa depan agar senang hidup. Maka dengan itu, keberkatan dan nilai suatu ilmu seolah olah di perendahkan gunaannya."&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;Wallauhua'lam. Moga niat kita belajar di dunia ini dapat memanfaatkan diri kita dan masyarakat umum. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;.Belajarlah untuk hidup, dan bukan hidup untuk belajar.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-7794781286123733256?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/7794781286123733256/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=7794781286123733256' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7794781286123733256'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7794781286123733256'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2008/01/belajar-belajar-dan-terus-belajar.html' title='Belajar, Belajar, dan terus belajar'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://bp0.blogger.com/_pppa5UmSNbw/R5LHJdAn4wI/AAAAAAAAABg/asv4To-j9U8/s72-c/GrandmaReading.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-5489996542236431160</id><published>2007-12-31T02:50:00.000-08:00</published><updated>2007-12-31T02:58:23.788-08:00</updated><title type='text'>bermulalah sebuah teori,</title><content type='html'>&lt;a href="http://sils.unc.edu/images/slideshow/booksale.jpg"&gt;&lt;img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://sils.unc.edu/images/slideshow/booksale.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Telah tamatkah ia?. Biarlah diri masing - masing yang mengukur sejauh mana iman telah di uji. Muhasabah dan amal. Dan bermulalah sebuah fasa yang baru. Untuk memberi, dari diberi.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;Wallahualam.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;untuk pengetahuan. blog ini akan berhenti buat sementara waktu ekoran dari ketidakmampuan saya untuk mengetaip.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-5489996542236431160?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/5489996542236431160/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=5489996542236431160' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/5489996542236431160'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/5489996542236431160'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/12/bermulalah-sebuah-teori.html' title='bermulalah sebuah teori,'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-8071340888942998876</id><published>2007-12-19T18:00:00.001-08:00</published><updated>2007-12-19T18:05:23.232-08:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://uk.wrs.yahoo.com/_ylt=AgPFrZH5RvEMFlaVV5fIzpJWBQx./SIG=11v30a9h3/**http://www.tokeikedai.net.my/digicam/store/kacap-lembu.jpg"&gt;&lt;img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://uk.wrs.yahoo.com/_ylt=AgPFrZH5RvEMFlaVV5fIzpJWBQx./SIG=11v30a9h3/**http%3A//www.tokeikedai.net.my/digicam/store/kacap-lembu.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:lucida grande;"&gt;SELAMAT HARI RAYA AIDIL ADHA&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:lucida grande;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:lucida grande;"&gt;MOGA SEJARAH NABI IBRAHIM DAPAT DIAMBIL IKTIBAR DALAM SETIAP UCAPAN 'SELAMAT HARI RAYA' KITA KEPADA SEMUA ORANG.&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-8071340888942998876?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/8071340888942998876/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=8071340888942998876' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/8071340888942998876'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/8071340888942998876'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/12/selamat-hari-raya-aidil-adha-moga.html' title=''/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-7549856856325268897</id><published>2007-12-18T11:53:00.000-08:00</published><updated>2007-12-18T12:54:02.271-08:00</updated><title type='text'>La yukallifuLLahu nafsan illa wus'aha,</title><content type='html'>Cuti akhir tahun a.k.a penguji iman tahunan pada tahun 2007 bakal menemui perngakhirannya. Dan kita seringkali ketika dalam fasa ini, akan menumui pelbagai jenis ragam manusia yang menjadi pengukur iman kita. Dan adakah kita melepasi ujian tersebut?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Antara tanda tanda yang boleh menjadi bahan ukuran iman kita ialah,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1)Adakah kita dapat konsisten dengan segala amalan hasanah yang seringkalinya hanya dilakukan dalam satu bi'ah yang dapat mendorong perbuatan tersebut?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;i&lt;br /&gt;Ingin sekali saya menyenaraikan semuanya. Namun, biarlah diri kita sendiri yang menila kebanyakannya. Dan kali ini, saya ingin berbicara sedikit, tidak banyak, hanya sedikit sahaja tentang apa yang telah saya nyatakan sebentar tadi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Baiklah,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kenapa saya katakan begitu? Memang tidak dinafikan bahawa apa yang kita lalui sekarang sememangnya menguji iman. Malah pada setiap detik yang berlalu, akan terujilah iman kita tidak kira di mana jua kita berada. Di sekolah(?) mahupun di rumah. Maka, sepatutnya, setiap detik yang berlalu, iman kita sepatutnya semakin menaik. Namun, kita tidak boleh lari dari fitrah manusia yang imannya tidak statik dan tidak mempunyai corak yang seragam. Arghh!!! jangan jadikan alasan pula!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan, kita juga dapat lihat, kebanyakan dari golongan mereka yang telah diberikan ilham dan hidayah Allah untuk berada di jalan ini, akan kecundang dalam fasa ini. Mengapa? Ada yang mungkin sememangnya tidak mahu berada di atas jalan ini. Dan ada juga yang tidak mampu menempuh arus dunia ini? hmm,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wahai sahabatku, andai kata itu yang telah anta kemukakan, percayalah, berimanlah dengan sebuah ayat dari Al-Quran yang bermaksud,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;''Allah tidak akan membebankan hambanya dengan sesuatu yang tidak mampu mereka pikul'&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya percaya bahawa apa yang sedang kita lalui adalah sesuatu yang mampu kita tempuhi. Hanya kita sahaja yang tidak dapat melalui proses ini dengan cara yang paling elok. Andai kata ada yang mengatakan bahawa mereka seolah - olah merasakan yang satu dunia sedang memberi tekanan kepadanya, maka saya percaya bahawa mereka mampu melawan tekanan dunia ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Akhir kata, sememangnya, apa yang kita lalui sekarang, hanyalah secebis dari apa yang telah Allah sediakan sebagai marhalah untuk kita tiba di Jannatul Firdaus kelak. Kentalkanlah iman kita dengan himmah yang tinggi. Dan janganlah kita membiarkan diri kita seorang sahaja yang maju kehadapan. Tidak akan masuk seseorang itu kedalam syurga Allah seorang - seorang.&lt;br /&gt;Dan atas sebab inilah , pada satu masa dahulu,bani Israil dilaknat Allah. Wallahua'lam...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yang baik itu dari Allah..Andai kata apa yang kukatakan ini salah, tegurlah, dan bimbinglah, sepertimana merka yang hanya baru mengenal jalan ini..&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-7549856856325268897?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/7549856856325268897/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=7549856856325268897' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7549856856325268897'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7549856856325268897'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/12/la-yukallifullahu-nafsan-illa-wusaha.html' title='La yukallifuLLahu nafsan illa wus&apos;aha,'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-6554706163940541038</id><published>2007-12-17T04:29:00.000-08:00</published><updated>2007-12-31T03:01:53.189-08:00</updated><title type='text'>Izzah!! ya ghuraba..</title><content type='html'>Masih jelas dalam ingatan. Ketika itu, saya sedang cuba untuk tidur. &lt;em&gt;moga dengan tidur ini, esokku akan lebih bermanfaat ke jalanMu. &lt;/em&gt;Tidak terdaya. Mungkinkah dosa menghalang saya dari mendapat tidur yg seperlunya?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entah mengapa, saya teringat beberapa kenangan yang telah saya lalui dalam masa 9 tahun yang lepas. Sangat lama. Dan ia sangat manis. Dan kesalnya saya. Atau sespatutnya bangga? Saya pilih untuk bangga dengan cara yang telah saya lalui. Bila teringat semua memori ini secara tak sengaja, saya mengambil keputusan untuk mengambil album foto yang terletak tidak jauh dari tempat tidur saya. Sedang saya mendekatkannya, sekeping foto terjatuh keluar dari album tersebut. Macam dalam drama pula. Saya hairan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Foto tersebut, itu merupakan salah satu dari 'ikhwan' saya di sana. Satu keluarga yang disanjung tinggi oleh saya kerana beliau merupakan seorang yang mampu menjaga segala suruhanAllah di satu tempat yg mempunyai bi'ah yang melemahkan semangat. Boleh kata ketika iman saya masih pada tahap yang amat mentah itu, bila - bila masa sahaja ia akan tergadai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Namun, dek masa terus berlalu, di dulu dan kini telah pusing 180 darjah. Saya dapat melihat di mana iman mereka dihakis dikala ujian melanda. Saya melihat mereka semakin dikaburi dengan tawaran dunia. &lt;em&gt;Dan aku yang melihat? Aku yang menilai?!.&lt;/em&gt; Kadangkala bila dlihat dunia ini, yang penuh dengan maksiat, semunya sibuk dengan mengaut dunia, kita terasa diasing? Dan kadangkala pula, hilangnya izzah kita dengan apa yang sedang kita pegang. &lt;em&gt;Na'uzubilLahiminzalik.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;hmm. i wonder,&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Allah telah pilih kita untuk berada di atas jalan ini. Walau sehebat mana pun di mata mausia, namun bukan itu nilaian yang dikira untuk ke syurga. Kadangkala iman sendiri juga tergugat dengan nilaian mata manusia. Dan seringkali ia berlaku ketika iman ini keseorangan. Tiada penguat semangat. Janganlah ketika ini, kita mencari penawar dunia. Janganlah kita menjual thabat hati ini kepada nafsu syahwat. Janganlah kita biarkan kebodohan menjauhi fitrah jalan ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Beriman bukan sekadar teori. Dan bukanlah omongan tentang kehebatan tarbiyah.&lt;br /&gt;wallahua'alam,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;dan saya terus melenakan diri bila sedar masa melewati kehendak diri. ..&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-6554706163940541038?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/6554706163940541038/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=6554706163940541038' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/6554706163940541038'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/6554706163940541038'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/12/izzah-ya-ghuraba.html' title='Izzah!! ya ghuraba..'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-3802354539750205570</id><published>2007-11-26T04:11:00.000-08:00</published><updated>2007-12-09T07:46:44.186-08:00</updated><title type='text'>fitnah nya.... kepada siapa??</title><content type='html'>dulu, kini dan selepas ini..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hampir 1400 tahun dahulu, cahaya yang kita ada, masih pada tahap benih. Benih bukan sebarangan benih. Kemungkinan itulah peringkat benih yang paling subur. Dan ia terus membesar dengan subur. Andai kata dijual, TIDAK!!!!Tidak akan ia dijual sungguhpun satu dunia ini sebagai tawaran.. Dan aku sanggup bermandikan darah mempertahankannya..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Namun apa yang saya lihat sekarang, seringkali saya berasa keliru.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Siapa yang perlu dipersalahkan atas fitnah yang semakin lama semakin menular dikalangan kita? Ini bukanlah sesuatu yang boleh dipandang remeh, dipandang dengan sebelah mata, atau diasingkan dari apa yang sedang kita lakukan pada setiap hari. Jika dulu,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Puasa dikatakan menguatkan badan. tapi ia kini menjadi penghalang bagi melakukan sesuatu dengan segala kudrat yang ada. Mungkin ini hanya menular di kalangan orang orang kita sahaja. Harap - harap.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Namun, terdapat sesuatu yang saya tertanya - tanya setiap kali terlintasnya ia di hadapan salah satu deria saya. Islam yang kita anuti ini dalam keadaan di fitnah. kenapa? Contoh? Di mata dunia, Islam di anggap sebagai pengganas. Kenapa? Mungkinkah salah langkah dari segelintir&lt;br /&gt;mereka yang ingin menegakkan Islam kembali? Atau hanya sekadar propaganda yang diberi impak yang sangat hebat.?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oh ya, bercakap tentang poropaganda, mungkinkah propaganda itu disebar oleh mereka di kalangan kita? atau di kalangan mereka?Hmmm, Jika kita lihat di rangkaian televisyen yang ada, terutamanya saya ingin fokuskan kepada filem - filem hollywood yang mendapat sambutan dari kalangan kita. Mereka juga turut menggunakan 'title' Islam adalah pengganas. Namun begitu, siapa yang perlu dipersalahkan?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apabila mereka melihat adegan adegan yang berkaitan dengan perkara itu, Mungkin mereka akan mencaci pihak penerbit kerana membenarkan adegan sebegitu ditayangkan. Mencaci pengarah kerana bermain dengan isu sensitif.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maka di sini, saya ingin sekali mengajak kita semua berfikir. Fikir apa? Fikirlah tentang mengapa ini semua berlaku. Dan bila buah fikiran mula terhasil, bagi setiap perkara yang difikirkan, dan kepada siapa ingin dilontarkan,  selalulah berbalik kepada diri kita. Dan bagi setiap komplikasi yang dihadapi, sentiasalah merujuk. Merujuk??!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ingatlah, bagi setiap yang berlaku di hadapan kita, yang menjadi fitnah kepada orang lain, perkara lain, akan ditanya. Maka bersedialah..&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-3802354539750205570?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/3802354539750205570/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=3802354539750205570' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/3802354539750205570'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/3802354539750205570'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/11/fitnah-nya-kepada-siapa.html' title='fitnah nya.... kepada siapa??'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-5528067811778828634</id><published>2007-11-19T21:48:00.000-08:00</published><updated>2007-11-19T23:03:19.633-08:00</updated><title type='text'>sejauh mane langkahku??</title><content type='html'>&lt;img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 417px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" height="256" alt="" src="http://photos.friendster.com/photos/90/71/13671709/1_424546245l.jpg" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Wah!! sudah lebih dua minggu diri ini tidak mendapat bi'ah seperti bulan bulan yang lepas.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Diri yang selama ini telah menjalani tarbiyah yang berkesan, di tambah nya lagi dengan suasana yang mendorong diri ini untuk terus komit dengan apa yang dibawa selama ini. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Dengan itu, lahirlah sebuah azam. Azam yang akan menentukan setiap langkah dan halatuju ku di tempat yang mempunyai bi'ah yang berlawanan dengan apa yang telah diri ini lalui. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Seperti yang dijangkakan, azamku begitu mudah luntur. Dan ia sedang luntur. Dan makin luntur. Semakin malap. Dan apa yang saya paling takut, ia akan hilang.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;'' Ya Allah, andai kata diri ini telah dilahirkan untuk mengenali diriMu, dan Kau memberiku peluang untuk terus mendalami apa yang telah dibawa oleh utusanMu. Maka Kau berikanlah aku peluang untuk terus membawa apa yang telah Kau berikan kepadaku. Atas dasar ini, biarlah aku berjalan di atas bumi ini dengan namaMu. DAN BEKERJA DEMI AGAMAMU. Dan aku sedar, aku tidak mampu untuk melakukannya bersendirian, menongkah arus duniawi ini sendiri. Maka Kau kurniakanlah kepadaku, ikhwah yang mampu membantuku. Dan jadikanlah kami bertemu demi Mu, Moga moga kami akan bertemu sekali lagi di syurga firdaus, tempat yang dijanjikan bagi para anbiya', para syuhada', dan mereka yang soleh. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;''YA ARHAMAR RAHIMIN&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;YA ARHAMAR RAHIMIN&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;YA ARHAMAR RAHIMIN&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;IRHAMNA''&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;amin ya RABBAL ALAMIN&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-5528067811778828634?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/5528067811778828634/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=5528067811778828634' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/5528067811778828634'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/5528067811778828634'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/11/sejauh-mane-langkahku.html' title='sejauh mane langkahku??'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-2440095104689292745</id><published>2007-10-09T12:34:00.000-07:00</published><updated>2007-10-20T20:20:57.668-07:00</updated><title type='text'>sekitar 1-5/10/07.... dan selebihnya</title><content type='html'>Sudah hampir sebulan tarikh tarikh tersebut meninggalkan kita semua. Bagi setiap individu yang berjalan di atas bumi ini, pastinya masing masing mempunyai cara sendiri untuk menghabiskan waktu 24 jam sehari. Seiringan dengan itu, pastinya fikiran kita akan memikirkan segala yang telah berlaku ketika itu. Ada yang berkonsepkan 'akan', ada juga yang memikirkan yang 'sedang', dan ada juga yang memikirkan yang 'lepas'. tidak kurang juga, ada yang memikirkan semua sekali. Bagi seorang hamba Allah, dia cuba untuk mengalpakan dirinya dengan semua ini.. .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;........................................................................................................................................................................&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebagai seorang warga Malaysia yang lahir pada tahun 1992, tarikh tarikh tersebut merupakan tarikh yang mendebarkan, merisaukan, memenatkan, dan paling penting sekali, mampu menambahkan saham ke syurga kelak. Ketika ini, pastinya ramai yang berkeliaran di merata rata tempat dengan buku di tangan, bersengkang mata di tengah malam, mengeluarkan kata kata 'PMR weih..blaja blaja blaja..','cuak &lt;span style="color:#000000;"&gt;^%$#@!!!', 'esk &lt;/span&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;ape??'. Kurang sangat yang akan berkata sebaliknya.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Namun,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;apa yang saya alami, entahlah. patutkah saya merasa sebegini?? Tidak perlu di fikir fikirkan lagi. segala telah lepas. Menjadi satu memori yang mampu menambah saham seseorang. Sekarang, terdapat benda yang lebih penting yang perlu difikirkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebentar,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;apakah yang perlu diutamakan setelah penilaian menengah rendah selesai? urusan yang manakah yang perlu diutamakan?? Sepatutnya, soalan soalan ini sudah terjawab sejak dulu lagi. cuma harapan saya, moga moga apa yang telah dirancang adalah betul..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sedar tak sedar, berakhirnya sesi pembelajaran akedemik saya pada tahun ini. Secara amnya, berakhirnya sesuatu yang kini hanya akan menjadi bekalan di hati supaya tidak terpesong, tersungkur, dan tetap konsisten dengan apa yang sepatutnya..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pengakhiran tersebut, telah merumitkan lagi kepalaku. Peningnya, barangkali sama ataupun lebih dari apa yang calon spm sedang alami.. Pilihan yang sukar di exact kan. Lebih sukar dari membuat pilihan untuk buat apa selepas spm.. pilihan yang bakal mencorakkan hidup saya mulai Januari depan.. bukan kepalang untuk menterjemahkannya dalam perkataan. kesakitan yang jelas di hati.. sukar di ubati.. hanya Dia yang mengetahui...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;hmmm....&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;biarlah... jalan yang ada di depan ini, sudah jelas. Sudah pasti, sudah terang, tiada keraguan tentangnya. Apakah ia masih menjadi masalah bagi diri ini?  Dan sudah pasti, ia bukanlah lagi pilihan tapi kemestian. keperluan, bukanlah kehendak. mengapa perlukan keraguan tentangnya lagi??.....&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;sekian,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ilal madrasatul hayah~&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-2440095104689292745?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/2440095104689292745/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=2440095104689292745' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/2440095104689292745'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/2440095104689292745'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/10/sekitar-1-51007-dan-selebihnya.html' title='sekitar 1-5/10/07.... dan selebihnya'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-8931562082322691776</id><published>2007-09-28T11:06:00.000-07:00</published><updated>2007-10-09T23:13:32.380-07:00</updated><title type='text'>cukupkah dengan dial-up shj??</title><content type='html'>Sudah hampir tiga tahun. Tiga tahun saya mengdownload segala yang perlu. Lama bukan? Jika dibandingkan dengan mereka yang mampu melakukan perkara yang sama dalam jangka waktu yang lebih singkat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berbekalkan connection dial-up, agak kekok sedikit bagi diriku untuk mendapatkan hasil yang sama dengan mereka yang menggunakan streamyx. Tambahan pula, seringkali proses ini terputus hubungan....&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;'susah bangat sihh!!'&lt;br /&gt;&lt;p&gt;namun... terubatnya keluhan tersebut dgn sedikt reminder yg 'pop-up' di medan download tersebut....&lt;/p&gt;&lt;p&gt;'kalau tersekat kt sini xde gunenye....'&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;''Kelajuan kita bergerak tak penting..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;bergeraklah dengan tahap kemampuan''&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-8931562082322691776?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/8931562082322691776/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=8931562082322691776' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/8931562082322691776'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/8931562082322691776'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/09/cukupkah-dengan-dial-up-shj.html' title='cukupkah dengan dial-up shj??'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-3598924122586737459</id><published>2007-09-28T10:52:00.001-07:00</published><updated>2007-09-28T10:59:08.779-07:00</updated><title type='text'>pmr.... spt yg di rancang.....</title><content type='html'>apa akan jadi sekiranya seseorang itu meletakkan pmr sebagai matlamat utamanya????&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-3598924122586737459?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/3598924122586737459/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=3598924122586737459' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/3598924122586737459'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/3598924122586737459'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/09/pmr-spt-yg-di-rancang.html' title='pmr.... spt yg di rancang.....'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-8482855034723777960</id><published>2007-09-15T23:10:00.000-07:00</published><updated>2007-09-15T23:17:11.085-07:00</updated><title type='text'>masanya telah tiba....</title><content type='html'>'Allahumma ja'alna minan najihin....'&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;coming up,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;trial,&lt;br /&gt;proses meng'hibernate' otak....&lt;br /&gt;PMR...............&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;slps itu,,,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;'KERJA'&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;bwtulkah perancanganku ini??&lt;/em&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-8482855034723777960?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/8482855034723777960/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=8482855034723777960' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/8482855034723777960'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/8482855034723777960'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/09/masanya-telah-tiba.html' title='masanya telah tiba....'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-7336720615298295851</id><published>2007-09-13T11:59:00.001-07:00</published><updated>2007-09-13T12:53:59.598-07:00</updated><title type='text'>ramdhan??</title><content type='html'>Ramadhan sudah tiba...&lt;br /&gt;membawa 1001 perubahan...&lt;br /&gt;tp&lt;br /&gt;adakah aku masih di takuk yg lama??&lt;br /&gt;bantulah diri ini..&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-7336720615298295851?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/7336720615298295851/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=7336720615298295851' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7336720615298295851'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/7336720615298295851'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/09/mengapa.html' title='ramdhan??'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-5768019651820918202</id><published>2007-09-13T00:46:00.000-07:00</published><updated>2007-09-13T11:50:42.997-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='a'/><title type='text'>mata-numb's- kenapa?</title><content type='html'>sebuah artikel dengan intro yang karut.....cukup karut untuk membuat anda berfikir(jika mahu)&lt;br /&gt;------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;hari itu, hari rabu. Baru je balek dari sekolah. Sebaik sahaja masuk ke dalam rumah, perasaan risau menyelubingi diriku. Takut. Risau. Takut akan azam diri ini tak sekuat kehendak. Risau akan niat di hati digugat dengan ujian iman.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiba tiba.. pandanganku tertarik kepada apa yang terpapar di kaca tv rumah. Kalau tak silap, masa tu, tengah tayang cerita numb3rs kot. Tak pasti samada premiere atau ulangan. Tapi yang pastinya saya belum pernah menonton episod itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Episod kali ini mengisahkan tentang kes pembunuhan bersiri yang dilakukan oleh seorang mak atas dasar untuk membalas dendam terhadap perbuatan terkutuk oleh suaminya terhadap anaknya(kalau tak silap,nama anak dia Susan kot). Rentetan daripada itu, perempuan tersebut telah mencari lelaki lelaki yang sejenis dengan suaminya itu di ruang chat online.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah berjumpa dengan lelaki tersebut(kebiasaannya di sebuah rumah kosong) Mak tersebut akan mengikat lelaki tersebut di atas kerusi. Kemudian memaksa lelaki tersebut mengaku telah melakukan perbuatan terkutuk dengan perempuan yang bawah umur. Kebiasaannya lelaki yang diikat itu tidak akan terus mengaku. Maka mak tersebut akan memaksa lelaki tersebut sehingga dia mengaku. Cara paksaan tidak dapat ditunjukkan kerana cerita tersebut berlabel U. Lepas pengakuan dibuat, mak ni pun bunuh terus lah. Oops, maaf. Lupa untuk saya sebutkan yang sepanjang proses pengakuan itu, ia(salah tatabahasa ni) dirakam dan di upload ke internet secara live.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bukannya saya nak ceritakan tentang pembunuhan ni. Cuma sewaktu pembunuhan tu kantoi ngan FBI.. saya tertanya tanya semasa dialog antara dua pihak ni.. lebih kurang macam ni la&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;'' one more step near me and he's done'&lt;/em&gt; kate mak tersebut. sambi menyentuhkan satu pisau sayur di leher lelaki tersebut.&lt;br /&gt;"&lt;em&gt;elline, u dont wanna do this.. think about ur children,&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;they dont want you to be like this&lt;/em&gt;." minah FBI tu berkata.&lt;br /&gt;"&lt;em&gt;they deserve to have this.. After what they did. Even if I do let him go, ill end up dead by you guys&lt;/em&gt;."&lt;br /&gt;"stop it Elline. Nobody's gonna be dead here and he'll be end up in jail. and i dont think theres other thing better than that."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;cukuplah stakat tu. main pointnya, semasa Elline menyentuhkan pisau tersebut dileher lelaki tersebut. satu persoalan terlintas di kepala yang sedang tepu dengan apa yang bakal dihadapi dua minggu lagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"kenape dia tak cocok je mate lelaki tu...??"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ade ke patut dia buat macam tu. Tak bes la nanti. Kalau semua cerita macam tu, sekejap je dah habis la. tibe je lps tu byk pulak soklan tertanya tanya.. Ade yang karut,ade yang mampu buat diri ini tersengih sorang sorang, dan kebanyakannya adalah soalan yang berkaitan dengan kepentingan semasa. Tetapi satu soalan yang akan membuat diri seseorang itu 'merenung' bagi satu tempoh yang lama. Semuanya bergantung pada individu masing masing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mata.. pintu utama diri kita bagi menghubungi dunia. jika 4 deria yang lain tak berfungsi. Bukanlah nak kata tak kisah cuma. antara semua, rasanya matalah yang paling berharga. Mungkin sebab orang macam saya ni Allah dah tarik sedikit nikmat mata ni. kerana itu,mungkinkah ia membuat saya lebih menghargainya??&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;satu ciptaan yang sunguh seni, tapi padat. "mengapa Allah menciptakan organ yang membuka dunia seseorang tu kecil, PADAT? fragile pulak tu.."&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(ape nii, nk citer psl bende kecik ni pon, intro punye la pnjng.. dhla xde kaitan!!!) yeke??&lt;br /&gt;ikut suka hati anda. Mana tahu kalau baca baca balek jumpe bende lain yang lebih bagus??&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Mungkin di sini, isi yang ingin disampaikan adalah satu persoalan. Satu persoalan yang akan meng'complicate'kan lagi otak. tidak suka?? tidak mengapa. maka persolakanlah segala kunci bersoalan yang pernah terlintas di fikiran setiap manusia di dunia ini.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;KENAPA??&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-5768019651820918202?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/5768019651820918202/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=5768019651820918202' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/5768019651820918202'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/5768019651820918202'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/09/sebuah-artikel-dengan-intro-yang-karut.html' title='mata-numb&apos;s- kenapa?'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-9183057740129946477</id><published>2007-09-13T00:37:00.000-07:00</published><updated>2007-09-13T00:41:28.180-07:00</updated><title type='text'>sekian lama menunggu...</title><content type='html'>Terima Kasih kerana masih membenarkan hamba melaluinya sekali lagi&lt;br /&gt;walaupun sekali,&lt;br /&gt;jikalau ini yang terakhir,&lt;br /&gt;Kau bantulah aku untuk melaluinya dengan baik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;amin..&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-9183057740129946477?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/9183057740129946477/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=9183057740129946477' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/9183057740129946477'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/9183057740129946477'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/09/sekian-lama-menunggu.html' title='sekian lama menunggu...'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-4550562673861927681</id><published>2007-09-12T17:25:00.000-07:00</published><updated>2007-09-15T23:34:50.445-07:00</updated><title type='text'>merdeka eve</title><content type='html'>Im settled with all my stuff,&lt;br /&gt;followed by a minor movement from the legs,&lt;br /&gt;multipying with uncountable steps,&lt;br /&gt;doing something i thought was right.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And there i was,on the pavement grey,&lt;br /&gt;as my sight was distracted.&lt;br /&gt;On the other side of the road,&lt;br /&gt;there stood a kid,&lt;br /&gt;held by his 'mother',&lt;br /&gt;then my ears heard the voice,&lt;br /&gt;Gudging by his tone,&lt;br /&gt;the voice of enjoyment,&lt;br /&gt;the kid was enjoying for sure,&lt;br /&gt;the tone,&lt;br /&gt;the rythm,&lt;br /&gt;the song,&lt;br /&gt;the singer (probably?),&lt;br /&gt;a disturbant from the heart"what can be sang at its eve?"&lt;br /&gt;my look ends with a glimps of smile.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As the road diverges.&lt;br /&gt;my step fell on the muddy road,&lt;br /&gt;i walk without light,&lt;br /&gt;my sense is down to four,&lt;br /&gt;there,my ears heard it,&lt;br /&gt;two guys,&lt;br /&gt;babling in the bushes,&lt;br /&gt;im worried,&lt;br /&gt;deep down,&lt;br /&gt;'On such eve,on such time,WHY?'&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;the muddy,is now,&lt;br /&gt;the rocky.&lt;br /&gt;Barely manage to through the road.&lt;br /&gt;There, an unpleasent sight.&lt;br /&gt;yet,&lt;br /&gt;Normal,&lt;br /&gt;a sight seeing.&lt;br /&gt;enjoyed by many nowadays youth.&lt;br /&gt;"I still dont get it,WHY??!!!"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;my heart tried to cry...&lt;br /&gt;Till now,&lt;br /&gt;i realised..&lt;br /&gt;too much questions are raised,&lt;br /&gt;and left,&lt;br /&gt;sank,&lt;br /&gt;to the bottom,&lt;br /&gt;for the last,&lt;br /&gt;till the time im ready,&lt;br /&gt;just to answer them all,&lt;br /&gt;BUT WHEN????&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-4550562673861927681?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/4550562673861927681/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=4550562673861927681' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/4550562673861927681'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/4550562673861927681'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/09/im-settled-with-all-my-stuff-followed.html' title='merdeka eve'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4462408772581635743.post-9087680156574922467</id><published>2007-09-12T17:18:00.000-07:00</published><updated>2007-09-12T17:21:36.831-07:00</updated><title type='text'>kepada.. selain diriku....</title><content type='html'>maaf semua..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;nii akan menggantikan yg sebelum ni...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;awaiting&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4462408772581635743-9087680156574922467?l=husayan.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://husayan.blogspot.com/feeds/9087680156574922467/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=4462408772581635743&amp;postID=9087680156574922467' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/9087680156574922467'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4462408772581635743/posts/default/9087680156574922467'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://husayan.blogspot.com/2007/09/kepada-selain-diriku.html' title='kepada.. selain diriku....'/><author><name>jundulLah</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04351121764334418470</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_pppa5UmSNbw/SMe55-UlJqI/AAAAAAAAADM/jyH5ar_d7Bc/S220/DSC00406.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
